Den präktiga stadsmuren runt Ji ming yi är 2 kilometer lång och 11 meter hög. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
Tillbaka i Beijing sedan ett par veckor och under “Första maj-ledigheten” for vi norrut med egna bilen upp mot Zhangjiakou (Kalgan), till Hualai. Väl på plats där var vi förstås sugna på att en utflykt i närområdet. En av dessa gick till Ji ming yi (张家口怀来县鸡鸣驿城) som ligger i Huailai distriktet (怀来县), Zhangjiakou, Hebeiprovinsen, cirka 15 mil nordväst centrala Beijing.
Dagens stora väger i Kina är välbyggda. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
Denna gamla “poststation”, är inte vilken “station” som helst, det är en liten stad omgiven av en hög stadsmur. Staden har fått sitt namn efter det närliggande Jimingberget, vilket betyder ungefär “den galande tuppen”. Denna poststad är unik såtillvida att det är den största välbevarade “Poststaden” utmed den gamla postrutten i norra Kina.
Att man här i Hebei färdas genom ett av Kinas vindistrikt är svårt att undgå. Foto: Paul M. Grahn Maj. 2024
Undertecknad fotgraferar berget Jiming från stadsmurens krön. Foto: Yan Tao. Maj 2024
I en antikaffär i Ji ming yis syns bl.a. en gammal skulptur föreställande gudinnan Guanyin. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
Ji ming yi byggdes redan under Yuandynastin, (1279-1368), denna postrutt skapades i Jingis Kahns väldiga rike för att sköta kontakterna norr och västerut till mongolernas ursprungliga hemtrakter. 1496 under Kublai Kahns tid hade man byggt upp ett nätverk av poststationer i hela det stora riket. Under den Qingdynastin, (1644-1912), lät kejsaren Qianlong bygga upp och förstärka ringmuren som omger staden. Man byggde även en paviljong över den sydöstra porten. En vallgrav byggdes utmed östra sidan för att förhindra översvämmning från den närliggande floden. Dessa poststationer har genom historien spelat en viktig roll då man hundratals mil skickade dokument, nyheter och viktiga militära meddelanden med postryttare. På poststationerna kunde man byta såväl ryttare som hästar, här kunde man också äta och vila.
Skulpturgrupp inne i Ji ming yi som illustrerar postrytteriets tid. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
Ji ming yi som det ser ut idag härstammar från Mingdynastin, (1368-1644). Den långa stadsmuren, cirka 2 kilometer lång, byggdes då så som den ser ut idag. Byggnadstekniken är densamma som vid byggandet av “Den stora muren”, stampad jord här mellan 11 meter höga tegelväggar. Innaför murren löper fem huvudgator vilka delar in staden i sektioner administration och det viktiga “postkontoret” i mitten, stall och förrådsbyggnader i norr och de övriga delarna för boende. I staden fanns alla slags yrkesgrupper representerade, hantverkare, skrivare, butiker, restauranger, pantbank osv. Innanför muren fanns även plats för begränsad odling av grönsaker och frukt. Man hade djur, kor, grisar, får och höns samt det viktigaste av allt, brunnar med tillgång till dricksvatten.
Några kor inne på en av gårdarna i Ji ming yi. Foto: Paul M. Grahn. Maj 2024
Några tempel finns också bevarade, bl.a. stadsgudens tempel, ett tempel tillägnat Konfucius, ett tempel ägnat välståndets Gud, litteraturens gud och ett buddhistiskt tempel.
Entrén till templet för "Välståndets gud". Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
Idag är stora delar av stadens byggander, som ända in på 2000-talet var i mycket dåligt skick, reparerade eller i vissa fall nybyggda i gammal stil. Men fortfarande finns det av ogräs helt överväxta tomter med raserade byggander. Jag har sett ett par resenärers omdömen från tidigt 2000-tal, de beskriver staden mest vara som en stor “sophög”. Med nu förbättrade förbindelser, flera stora vägar som passerar nära, den inhemska turismens stora utveckling, har även Jimingyi blivit ett intressant besöksmål. Vid vårt besök, i samband med veckoledigheten för Första maj, var det många besökare här. Av bilarnas registreringsskyltar kunde man dra slutsatsen att de flesta kom från Beijingområdet.
Idag är det ett par av stadens byggander som anses “berömda”, främst den s.k. Hejia Courtyard (贺家大院).Den kringbyggda gård som ägdes av en av de främsta familjerna i staden, familjen He. Här bodde änkekejsarinnan Cixi och kejsaren Guangxu ett antal nätter på sin flykt till Xian undan “De åtta armérnas styrkor” år 1900. Dessa åtta arméerna hade intagit Peking och ville straffa kejsarmakten för att de hade låtit de s.k. “boxarna” (Den rättrådiga harmonins knytnävar) härja fritt och mörda utlänningar, förträdesvis kristna missionärer, 56 svenskar miste livet, i Kinas inre provinser. Det här är den tid när det kinesiska kejsardömets dagar lider mot sitt slut, jag har skrivit om det tidigare bl.a. här: https://www.pgrahn.com/blogg/68-les-vieux-journau-boxarupproret-och-peking-1900.html
Och här: https://www.pgrahn.com/blogg/67-boxarupproret-haemnd-och-antikviteter.html
Här en av de byggnader som omger "Familjen He´s gård" där änkekejsarinnan Cixi och den unge kejsaren Guangxu bodde under sin flykt mot Xian. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024.
Här sov änkekejsarinnan Cixi på en "kang" bädd, byggd av tegel som gör det möjligt att värma bädden underifrån. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
När nu änkekejsarinnan och den unge kejsaren tagit sig till Ji ming yi så skulle de givietvis ha den bästa inkvartering som gick att få. Jämfört med de kejserliga palatsen i Peking var det här av enkelt slag men skydd, värme uppassning och mat fanns och man kan anta att folket i Ji ming yi kände en viss stolthet över att de kejserliga sällskapet hade valt att stanna där. Ovanför den “Andra entrén” till gården sitter en skylt som lyder “Hongxi Receives Fortune (鸿禧接福)” till åminnelse av de kejserliga besöket.
En bild i "sovrummet" som visar hur det kan ha sett ut vid Cixi´s besök.
Ett fotografi av Cixi taget något år före hennes bortgång i november 1908.
En annan av de berömda byggnaderna är “Taishan templet” som byggts under kejsaren Shunzhi, (reg. 1644-61) Qingdynastin. Detta trehundraåriga tempel liksom flera av de andra templen i staden bär spår av de härjningar som de “Röda gardena” även här utförde under Kulturrevolutionen (1966-76). Man lät måla över de gamla väggmålningarna, det sägs att det var för att skydda dem, med vit kalkfärg. Man har på senare tid tagit fram målningarna igen även om det i vissa delar syns spår av övermålningens vita färg.
Utflykten till Ji ming yi avslutade vi med en god lunch på den restaurang som ligger i anslutning till änkekejsarinnanas och kejsarens nattkvarter. Det kan väl tänkas att även deras mat tillagades här för 124 år sedan. De kejserliga sällskapet drog sedan vidare mot Xian i Shaanxi där de blev kvar till 1902 då de återvände till Peking.
Restaurangen i Ji ming yi. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
Ett fat med nykokta Jiazi (dumplings) som vi lät oss väl smaka. Foto: Paul M. Grahn. Maj 2024
Vi stannade någon dag till i Hualai innan vi återvände till Peking, en färd på ett par timmar i tät trafik. Som vanligt är man aldrig ensam på vägen i Kina, i synnerhet inte i samband med de större ledigheterna.