- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Den första Indiana Jones-filmen vars titel på svenska var ”Jakten på den försvunna skatten” utspelar sig 1936 och andra världskriget är bara några år bort. Indiana Jones slåss mot nazisterna i jakten på Förbundsarken, en guldöverdragen kista som nazisterna vill komma över för att kunna bygga en egen odödlig armé. I de följande filmerna med Jones är temat liknande, gamla skatter, antikviteter, med inneboende krafter som ”de elaka” vill lägga beslag på men som Jones givetvis snuvar på konfekten. Så till frågan om förebilder, en kandidat som ofta har framförts som förebild är Langdon Warner (1881-1955) en amerikansk arkeolog och expert på östasiatisk konst.
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Den västra stadsporten i Lhasa fotograferad av Gombojab Tsebekovich Tsybikov år 1900
Ryska ambitioner att vara en ”supermakt” är inte nya. Redan under de kejserliga- tsarernas tid erövrade man flera av sina grannländer och utvidgade imperiet, något som de efterföljande regimerna sedan har fortsatt. De senaste exemplen i en rad av anfall och invasioner är ockupationen av Krim 2014 och nu invasionsförsöket mot Ukraina 2022. I detta sammanhang, ”The Great Game”, kan man då också nämna Sovjets/Rysslands militära stöd till den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan under det blodiga krig som varade från 1979 till 1989. Det brittiska imperiet som jag skriver om här har gått från att vara det största till att numera spela en avsevärt mindre framträdande roll.
Den västra stadsporten i Lhasa. Foto: Paul M. Grahn 2006
The Great Game kallar man den maktkamp som växte fram och upptog de båda imperierna Storbritannien och Ryssland från mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talets början om inflytande i Centralasien, främst i Afghanistan, Persien och Tibet. De två koloniala imperierna använde militära interventioner och diplomatiska förhandlingar för att skaffa sig och omdefiniera territorier i Central- och Sydasien. Ryssland erövrade Turkestan, och Storbritannien expanderade och utvidgade gränserna för det brittiska koloniala Indien. The Great Game präglades av misstro, diplomatiska intriger och regionala krig. Men det bröt aldrig ut ett direkt fullskaligt krig mellan de ryska och de brittiska kolonialstyrkorna.
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Bhaktapur square i Nepal Foto: Paul M. Grahn December 1973
Ett kinesiskt ordspråk lyder ”En god lärare är bättre än en hylla full med böcker”.
Jag gillar kinesiska ordspråk men just detta har jag lite svårt för. Jag har visserligen i mitt yrkesliv varit lärare, många år, om jag var en ”god lärare” vet jag inte, jag vill förstås tro att jag var det. Men jag tror att jag varit en sämre om jag inte haft ”en hylla full med böcker”. Många gånger gick jag till böckerna för att lära mig något jag inte kunde eller för att uppdatera något jag läst för länge sedan. Men nu har jag sorterat ut och gjort mig av med de flesta av de böcker som var relaterade till mitt arbete som lärare. Många av de böckerna är nu inte längre aktuella, det har hänt mycket i medievärlden på tio år.
Kvar i hyllorna finns däremot mängder av böcker om det som den andra halvan av mitt liv handlat om, konst, historia och en rejäl sektion om Kina, Tibet, Indien och Bhutan.
Häromdagen drog jag en bok ur hyllan, en bok jag inte kikat i på flera år, Himalayan Art av Madanjeet Singh, första utgåva 1968 i en serie böcker, Unesco Art books, mitt exemplar är tryckt 1971. På första uppslaget har jag tydligt , med tuschpenna – en ful ovana, präntat Paul M. Grahn Kathmandu dec. 1973.
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Sven Hedin, vaxfigur på Etnografiska muséet i Stockholm. I denna utställning, nu omarbetad, nämndes inte Hedins relation till nazismen vilket kritiserats av historikern och författaren Tommy Lundmark i hans senaste bok 2022. Foto: Paul M. Grahn 2018
Man kan betrakta Sven Hedin på flera sätt. Men hans insatser som upptäcktsresande och vetenskapsman kommer aldrig att helt värderas fristående från hans politiska ställningstagande för Tyskland och nazismen. Att Sven Hedin sympatiserade med nazismen är i sig ingen nyhet, det är väl känt och dokumenterat sedan åtminstone 1937 då hans bok ”Tyskland och världsfreden” gavs ut. Att han dessutom heller aldrig avsvor sig denna beundran för Hitler, även efter 1945, när nazisternas grymheter, illdåd, mord och folkmord avslöjades det ena efter det andra, är fortfarande svårt att förstå. När Hitler i april 1945 hade begått självmord skrev Hedin en dödsruna över honom i Dagens Nyheter. Han inledde den med “Adolf Hitler var en av de största människor som mänskligheten känt till”.
Läs mer: "En bild säger mer än tusen ord" - En nationalhjältes fall
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
En del av Kunming-sjön i det "Nya Sommarpalatset". Juni 2023.
Alla foton Paul M. Grahn 2005 - juni 2023
En lördagsutflykt, i början av juni, tillsammans med min ”kinesiska familj” gick till Yiheyuan (颐和园) – det vi vanligtvis kallar ”Nya sommarpalatset” i en temperatur som i Sverige skulle kallas ”alldeles för varmt”, 35 grader! Sommarpalatset är vid sådana tillfällen en trevlig plats att befinna sig på. Värmen blir mera uthärdlig eftersom det finns gångvägar inom det kolossalt stora området som är skuggade, dels av träd men även på några platser med överbyggda gångar. Men framförallt eftersom den stora Kunmingsjön ger behaglig svalka när vinden sveper över vattnet. Vi åkte bil ut till en restaurang nära Botaniska trädgården, där intog vi en utmärkt lunch med rätter från det Kantonesiska köket.
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Templet/museéts entrébyggnad. Alla bilder Paul M. Grahn maj - juni 2023
Xihuang si benämns på engelska ”Yellow temple museum”. Den kinesisk/engelska översättningen visar tydligt vilken funktion ”templet” har idag. Det anlades 1651 på order av kejsaren Shunzhi (r. 1644-61) med anledning av att han bjudit in den 5:e Dalai Lama från Tibet. Det besöket var föranlett av att denne då var den som i praktiken hade all makt i det tibetanska området. Tibet intresserade i hög grad Qingdynastins kejsare och så även deras efterföljare Republiken Kina och, sedan 1949, Folkrepubliken Kina.
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Zhongguo Meishuguan - ”Kinas Nationalmuseum för Konst”, fyller 60 år och firas med flera stora utställnigar Alla bilder Paul M. Grahn maj 2023
Ett av besöken under den gångna veckan (den 31 maj) gick till Zhongguo Meishuguan - ”Kinas Nationalmuseum för Konst”, (NAMOC) på Wusi dajie nr 1, centralt i staden, tillsammans med något tusental andra besökare, ja vi var inte där alla samtidigt. Det är ett så stort besökstryck på många institutioner och turistmål i Beijing att man måste boka tid, en dag före men i vissa fall upp till en vecka i förväg. Intressant om vi jämför med en konstutställning i Sverige, det skulle bli ”besöksrekord” för en tremånaders utställning om man fick lika många besökare som man har här under en dag. Så är vi där igen Kina har en gigantiskt stor befolkning och enbart Peking har runt 20 – 23 miljoner invånare.
Läs mer: Zhonguo Meishuguan - Kinas Nationalmuseum för Konst”, (NAMOC) - 60 år
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Den 58 meter höga Tianningpagoden och klostrets huvudhall.
Alla bilder: Paul M. Grahn Maj 2023
Tianningpagoden belägen i västra delarna av Pekings Fengtaidistrikt sägs vara den äldsta byggnaden i Peking. Den byggdes på order av kejsaren Tianzuo under Liaodynastin (907-1125) och bygget tog 10 månader. Liao-dynastin grundades av det nordliga ”khitanfolket”, ett folk vars militära styrka i hög grad berodde på deras skicklighet som ryttare. Deras försörjning bestod till stor del av jakt-och fiske, under senare delen av perioden började de också ägna sig åt jordbruk. Dynastin kännetecknades av inbördes strider mellan olika fraktioner och deras kultur var inte ”äktkinesisk” med sina institutioner, kultur och traditioner men likväl härskade de över de norra områdena i drygt 200 år. Det är känt att arkitekterna till pagoden var Kuo Shiying och Kuo Shixing vilka rimligtvis var bröder eller möjligtvis far och son.
Läs mer: Tianning - klostret och Cishou ta-pagoden i Beijing
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Zhihua-templet, två stentavlor på sidorna om ingångsporten berättar templets historia. Foto: Paul M. Grahn Maj 2023
Ännu ett av Pekings intressanta buddhisttempel besökt. Under torsdagen, 11/5, tog vi bilen in till Chaoyangområdet i Pekings centrala delar. Målet denna dag var Zhihuatemplet beläget inne i ett s.k. hutongområde, äldre envånings bebyggelse runt en gårdsplan. Men runt detta hutong-område har jättestaden Beijing krupit nära med höghus i alla former.
- Kontaktinformation
- Skriven av Paul M. Grahn
Dagens utflykt gick till Beijing Minsheng Art museum, ett museum sponsrat av en av de stora bankerna i Kina. Här pågår i ytterligare två dagar en utställning om grottorna i Dunhuang, Gansuprovinsen i västra Kina. Mogao-grottorna i Dunhuang är ett av de stora ”Världsarven”, hundratals grottor har genom århundraden grävts ut ur en bergssida belägen utmed den gamla s k ”Sidenvägen” mellan dåvarande kinesiska huvudstaden Changán (nuvarande Xian) och Konstantinopel (Istanbul) i det östromerska riket.