YONG HE GONG - TEMPLET FÖR HARMONI OCH FRED - PEKING
Yonghegong i Peking byggdes 1694 som bostad åt manchuprinsen Yinzhen, fjärde sonen till Kangxikejsaren. 1744 när Yinzhens son Qianlongkejsaren (1735 - 95) varit kejsare några år gjordes palatset om till kloster för den tibetanska Gelugpa-sekten.
I Oingdynastin, vilka härskade över hela det kinesiska landområdet från 1644 till 1912, utgjordes den härskande klassen av minoritetsfolket Manchu. Deras hemtrakter ligger uppe i de nordöstra områdena i nuvarande Kina. Tidigt strävade de efter att knyta till sig övriga minoritetsfolk, bl a uigurer, mongoler och tibetaner, i Kinas ytterområden.
Under århundraden hade det kinesiska riket och dess majoritetsbefolkning Hanfolket utkämpat strider vid sina gränser mot tibetaner och mongoler. Ett sätt att knyta dessa områden och dess folk närmre var att använda sig av religionen och dess auktoriteter. En sådan auktoritet med nästan samma inflytande som tibetanernas högsta andliga och världsliga ledare Dalai Lama var Panchen Lama, "den store läraren". Titeln ”Panchen” tilldelades den främsta laman av Tashilunpoklostret i Shigatse av den femte Dalai Lama vid 1600-talets mitt. Denne Panchen hade varit den Femte Dalai´s lärare. Genom denna utnämning lades också grunden till en framtida konflikt som skulle få långtgående konsekvenser för Tibet. Panchen lamorna, från den tredje till den nuvarande 11:e var under långa perioder politiskt beroende av Qingdynastins stöd i sina maktsträvanden inom det tibetanska riket. Yonghegong är bara ett exempel på hur kejsarmakten under Qingdynastin närmade sig dessa andliga ledare. När Qingdynastin besegrat den Hankinesiska Mingdynastin och etablerat sig 1644 tog man itu med att uppföra palats och tempel som skulle likna tibetanernas egna byggnader i Tibet. I Chengde, tidigare kallat Jehol, i Hebeiprovinsen finns några av Qingdynastins sommarpalats då detta område redan innan de erövrat det övriga Kina tillhörde det manchuiska kärnområdet. Här lät man uppföra för tibetanska och mongoliska dignitärer elva olika palats inom åtta olika områden, härav namnet ”De åtta yttre palatsen”, som alla fick samma namn som motsvarigheterna i Tibet och Mongoliet.
Det s k Potalapalatset i Jehol/Chengde i Hebeiprovinsen norr om Peking. Byggt under 1700-talet. Foto: Paul M. Grahn. Juli 2011
Gångvägen fram till Yonghegongs tempelbyggnader kantas av s k tempelträd - Gingko.. Foto: Paul M. Grahn. Maj 2017
Bedjande besökare i en av templets hallar. Den kommande buddhan Maitreya här avbildad som en tjock munk i den s k Devajra hallen. Foto: Paul M. Grahn Sept. 2017
Qingdynastin skulle slutligen nästan helt absorberas av det kinesiska hanfolkets kultur och språk. Manchuernas språk användes så småningom bara som ett slags hemligt språk för de ledande manchuerna i samhället. Idag är det få manchuer som kan tala och skriva sitt eget språk.
Den 18 meter höga skulpturen föreställande den kommande Buddhan, Maitreya. Den största skulpturen i Yonghegong. Skapad ur ett enda stycke sandelträd på 1700-talet Foto: Paul M. Grahn Sept. 2017.
Interiörerna i Yonghegong är i stor utsträckning anpassade till den tibetanska klostervärldens stil. Gången från entrén upp till första gården kantas av gingkoträd, vilka ofta kallas för tempelträd. Yonghegong har fem stora hallar i storleksordning i följd efter varandra. När man besöker Yonghegong bör man ha gott om tid då det finns mycket att se. En promenad genom de fem stora hallarna och de många sidogallerierna kan avslutas med ett besök i den s.k Bainchen (Panchen) hall. Här visar man olika utställningnar som har skiftat över tid. De är alltid på något sätt relaterade till den tibetanska buddhismen. För närvarande, 2017, visar man objekt, skulpturer och klädedräkter mm som har använts under Yonghegongs tid som tibetanskt kloster. En tidigare utställning visade mera rakt argument för den kinesiska överhögheten över Tibet. Den inleddes med en förstoring av ett fotografi där vi ser den nuvarande fjortonde Dalai lama och den tionde Panchen lama (död 1989) tillsammans med ordförande Mao Zedong, utrikesministern Zhou Enlai och den dåvarande kinesiske presidenten Liu Shaoqi. Bilden togs i samband med att de båda tibetanska religiösa ledarna deltog i den kinesiska nationella folkkongressen 1954. Det var vid denna tid, tidigt 1950-tal som man från tibetansk sida fortfarande trodde på ett nära samarbete mellan de styrande kommunisterna i Peking och de religiösa ledarna i Tibet.
Den 14:e Dalai lama och den 10:e Panchen lama (död 1989) vid deras besök i Peking i samband med den Nationella folkkongressen 1954. Här tillsammans med ordförande Mao Zedong, utrikesministern Zhou Enlai och den dåvarande kinesiske presidenten Liu Shaoqi.
Utställningen innehåller även nu en del ntressant information och många föremål. Tonvikten är lagd på historia omkring Panchen lama och avslutas med bilder på den senaste, Den 11:e Panchen Lama. Han är den av kandidaterna som blev utvald och med Pekings godkännande. Enligt uppgift studerar han fortfarande i Peking i väntan på att fullt ut kunna axla sina religiösa uppdrag i Tibet. Till och från gör han besök uppe i Tibet. Jag har själv vid ett par tillfällen sett de omfattande förberedelser som görs inför hans besök där.
En bild av den 9:e Panchen Lama och Sven Hedin under ett av Hedins besök i Peking. Detta var andra gången de båda träffades. De hade tidigare mötts i Tashilunpoklostret i Tibet i samband med att Hedin besökte klostret 1907. Bilden är troligtvis tagen i Yonghegeong i Peking under 1920-talet.
Idag kommer mängder av besökare till Yonghegong. Här offrar man rökelse. Foto: Paul M. Grahn Sept. 2017
Den stora byggnaden i vars inre den stora 18 meter höga buddhan finns. Foto: Paul M. Grahn. Sept. 2017
Tsongkhapa som grundade Gelugpa-skolan inom den tibetanska buddhismen på 1400-talet. Foto: Paul M. Grahn. Sept 2017
Byggnaderna, sidogallerierna. på båda sidor om huvudhallarna i Yonghegong är fyllda med skulpturer och många thangkamålningar. Missa inte dessa. Yonghegong innehåller även flera butiker som säljer religiöst relaterade föremål, alltifrån billiga radband till extremt dyra thngkamålningar, till de pilgrimer och turister som kommer på besök.
Munkar i Yonghegong lämnar en av byggnaderna efter en religiös ceremoni. Foto: Paul M. Grahn Mars 2005
Under Qingdynastin kom munkarna i Yonghegong huvudsakligen från Inre Mongoliet och enligt uppgift är det fortfarande så. I samband med det tibetanska nyåret, senvintern, uppför man de traditionella tibetanska buddhistiska danserna på templets gårdar. De rituella danserna utförs av munkar som tränar särskilt för denna uppgift. Man dansar iförda masker och rikt broderade dräkter. Detta nyårsfirande brukar dra mängder av åskådare. Är man i Peking vid denna tid på året ska man passa på att se hur denna gamla tradition förs vidare.
I en av sidohallana i Yonghegong finns denna vaxskulptur föreställande den 6:e Panchen Lama som avled under ett besök i Peking hos kejsaren Qianlong, 1700-talet. Foto: Paul M. Grahn Mars 2005.