- Uppgifter
Mount Everest från norr. Foto: Paul M. Grahn 2016
En uppdatering Oktober 2024
Den svenska resebranschen, har vad beträffar resor till Kina, genomgått en stor förändring. Efterfrågan på resor till Kina är jämfört med åren före Coronapandemin oerhört mycket mindre och det gör att utbudet har minskat i motsvarande grad vilket är fullt logiskt. Såvitt jag kan se så är det möjligtvis Japan och Thailand som fortfarande lockar svenskar österut.
Kina upplevs inte lika intressant som det var under 1980-och 90-talen och ett stycke in på 2000-talet. Många unga från Sverige ”gjorde en Kinaresa” och ofta började den med Transsibiriska järnvägen genom Ryssland och Mongoliet. Av förklarliga skäl inte alls aktuellt idag i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. 2008 års olympiad och det intresse den förde med sig har blåst över. Pandemin verkar ha satt en definitiv punkt för “Kinaintresset”. Bilden av Kina i västerländska medier är också den radikalt förändrad. I Sverige är bilden av Kina ett eko av den amerikanska som utmålar Kina som “den stora boven” inte bara i fråga om miljö och utsläpp. Kina är också ett hot “mot den fria världen”. Det upprättas skyddstullar för att rädda bl.a. den europeiska och amerikanska bilindustrin. Kina har ju den dåliga smaken att producera elbilar avsevärt mycket billigare än vi.
Jag är tillbaka i Kina, mitt förra besök var April till Juni i år. Det är fortfarande så att man inte ser många ”laowai” (utlänningar) här i Beijing. Fortfarande är turismen i Kina helt dominerad av de inhemska kinesiska turisterna. De stora populära sevärdheterna som exempelvis Förbjudna staden – Kejsarpalatset i Beijing kräver att man måste förhandsboka sitt besök där. Vissa tider måste det ske flera dagar i förväg. Mer planering alltså, något vi slapp tidigare. De flesta andra sevärdheter kräver i allmänhet ingen förhandsbokning men kommer man helgdagar eller lördag-söndag får man räkna med köer då det är många kinesiska besökare.
Beträffande resor till Tibet så är det fullt möjligt att göra sådana. Det krävs ett kinesiskt visum och att en kinesisk eller tibetansk resebyrå ser till att du får ett ”resetillstånd för Tibet”. Sedan är det bara att ge sig av. Krav på gruppstorlek som tidigare verkar vara helt borta utom förutom om du tänker resa in i Tibet från Nepal, då måste gruppen omfatta minst fyra personer.
Övriga länder i Asien som jag rest mycket i Nepal, Indien och Bhutan verkar svenskarna också ha tappat intresset för. Jag tror fortfarande att det mest har att göra med den svenska kronans dåliga växlingskurs samt givetvis att alla priser i de ovan nämda länderna har höjts rejält. Det minskade intresset för resor hänger förstås också ihop med situationen i omvärlden krig både i Europa och Mellan Östern.
Här Kina pågår vardagen som vanligt även om det också här är en ekonomi som inte motsvarar förväntningarna. Man håller hårdare i plånboken, försöker spara pengar vilket gör att “hjulen inte snurrar lika fort” som makthavarna önskar.