97 våningar höga Tianjin CTF, nionde högsta byggnaden i världen, ett utropstecken i Tianjin. Foto: Paul M. Grahn Dec.2024
Efter vårt uppehåll i Jixian för att se Dule-si templet och Baita-pagoden fortsatte vi under eftermiddagen mot staden Tianjin - 天津市 ("kejsarens vadställe") som ligger vid kusten öster om Hebeiprovinsen i den nordöstra änden av den nordkinesiska slätten. Det är 15 år sedan jag var i Tianjin senast. När jag nu satte mig ner för att skriva om vårt korta besök i december 2024 drog jag mig till minnes att Cecilia Lindqvist (1932 -2021) i sin sista bok ”En annan värld – Minnen från Kina 1961-62” utgiven 2015 har ett kort, 3 sidor, kapitel kallat ”En kort utflykt till Tianjin”, ett passande namn på denna text, jag lånar det därför av henne. Jag kände Cecilia och tror inte att hon skulle ha något mot det. Hennes bok är en av de böcker jag ständigt och gärna återvänder till, den är späckad med Cecilias foton från den tiden och jag bläddrar i, läser och förundras över den förvandling som ägt rum i Kina under de senaste sextiotvå åren.
Hon berättar i kapitlet om hur hon och ett par andra utländska, norska, studenter från Pekings universitet (Beida), där hon studerade kinesiska, lyckats utverka tillstånd för att gör en utflykt till ”Pekings hamnstad Tianjin”. Hon berättar kortfattat om hur Tianjin sedan ”Andra opiumkriget” 1860 blev en s.k. fördragshamn där England och Frankrike, till en början, öppnade koncessioner där deras egen lagstiftning gällde, inte den kinesiska. Detta s.k. Tientsinfördrag påtvingades Kina och godkände upprättandet av brittiska och franska koncessioner i Tianjin och sedan följde Japan, Tyskland, Ryssland, Österrike-Ungern, Italien, USA och Belgien efter och upprättade sina koncessioner.
Tianjins 1900-tals historia är spännande och dramatisk. År 1900-01 under det s.k. Boxarupproret demonstrerade man här mot utlänningarna, förstörde ett par kyrkor och dödade kristna kineser. Sedan följde blodiga strider mellan ”Boxarnas styrkor” och de utländska ”Åtta nationernas” arméer. 
"Boxare" - "Den rätttrådiga harmonins knytnävar" i Tianjin?
De blodigaste striderna under Boxarupproret skedde i Tientsin (Tianjin) och det var också här de utländska styrkorna förlorade flest antal man, 500 dödade och lika många sårade.
Det var också hit till Tianjin som den siste kejsaren Pu Yi flyttade när han blev utkastad ur Kejsarpalatset - Förbjudna staden i Peking 1912.
Gammalt vykort som visar en en gata i den brittiska konsessionen i Tianjin.
År 1935 utökade japanerna sin kontroll över norra Kina de etablerade ett autonomt område i östra Hebeiprovinsen, som administrerades av japansk militär i Tianjin. När det kinesisk-japanska kriget,1937-45, bröt ut ockuperade japanerna de kinesiska delarna av Tianjin. När andra världskriget startade, 1939, blockerade japanerna som var i allians med Tyskland de brittiska och franska koncessionerna. Under inbördeskriget mellan Guomindang och de kommunistiska styrkorna hölls Tianjin av Guomindang ända tills den 15 januari 1949.
Vid Cecilias Lindqvists besök 1961-62 ”var Tianjin en lika nedgången stad som Peking” vid denna tid, skillnaden var att man där inte ”städat undan de vanföra” skriver hon. I Tianjin såg hon en äldre man utan ben som hasade sig fram på en träplatta med hjul”. ”Där trevade också fyra blinda sig fram”. Hon skriver vidare om ett möte med en norrman, herr Gran, som bott i Tianjin sedan 1917. Han hade varit en förmögen man, men förlorat allt när revolutionen konfiskerade det mesta av hans egendom 1949. Han tyckte att allt var bättre under Republiken Kina och Chiang Kai-shek´s tid. Undertiteln på kapitlet om Tianjin är ”Herr Gran inväntar regimens fall”. Gran utan h, alltså inte som mitt efternamn stavas. För övrigt inga andra likheter heller, varken om en ”förlorad förmögenhet” eller ”väntan på regimens fall”. Cecilia och hennes kurskamrater går runt i de centrala delarna av Tianjin och jag kan tänka mig att de rörde sig i ungefär samma delar som vi gjorde nu 60-talet år senare. Om Tianjin var nedgånget 1961-62 så har staden på sextio år gjort ett rejält lyft, idag är Tianjin en modern storstad.
Tianjin en storstad med samma möjligheter och problem som andra storstäder i Kina. Foto: Paul M Grahn Dec. 2024
Efter Shanghai och Peking är Tianjin den tredje största staden i Kina och liksom Peking och Shanghai är den direkt underställd centralregeringen i Peking. Den är ett mycket viktigt industriellt tillverkningscenter och har den största hamnen i norra Kina.
Vårt besök var också denna gång var liksom Cecilia Lindqvists kort, endast en övernattning men på ett av Tianjins finaste hotell Ritz-Carlton vilket vi sett fram emot och vi blev verkligen inte besvikna. Hotellet är byggt i nyklassisk stil och invigt 2013. När man ser den stora byggnaden i sitt röda tegel är det lätt att tro det precis som många av grannbyggnaderna här i Heping-distriktet är byggt runt sekelskiftet 18-1900. Så är det inte även om hotellets interiör också den ger ett övertygande sken av att detta är ett gammalt hotell som moderniserats.
En del av innergården på Ritz-Carlton hotel i Tianjin. Hotellet invigdes 2013. Foto: Paul M. Grahn Dec. 2024
En liten del av lobbyn på Ritz-Carlton hotel i Tianjin. Foto: Paul M. Grahn Dec. 2024
Vi tog en kvällspromenad i Wudadaoområdet - “De fem avenyerna”. Här där nio länder hade sina s.k. koncessionsområden fram till 1943 då Japan tog över hela området fram till 1945. Idag består Wudadao-området av några hundratal byggnader i olika gamla europeiska arkitektoniska stilar. Detta ”imperialismens avtryck” i Kina har förvandlats till ett populärt område för både kinesiska och utländska besökare. Här i den före detta brittiska koncessionen ligger bl.a. Tianjin Museum of Modern History, tyvärr var vi för sent ute för ett besök, det får bli nästa gång vi kommer till Tianjin. Däremot hittade vi ett litet museum inrättat i den bostad där en ”Prins av första rangen” under Qingdynastin, Zaizhen (1876 – 1947) från 1926 bodde med sin familj. Huset en tvåvånings tegelvilla, med källare, var byggd 1922 av den siste chefseunucken från kejserliga palatset i Peking, Xiaodezhang (1876-1957).
Prins av första rang” - Zaizhen (1876 – 1947)
Ett sovrum i Zaizhen´s bostad. Inredningstilen är minst sagt blandad. Foto: Paul M. Grahn Dec. 2024
Zaizhen föddes i Aisin Gioro-klanen som äldste son till Yikuang, känd som Prins Qing (1838 – 1917) under kejsaren Guangxu´s regeringstid.(1875-1908). Familjen tillhörde det ”Blå baneret” inom de manchuiska ”Åtta baneren” det system de ledande manchuiska familjerna var indelade i.
Inredningen, en blandning av europeisk och kinesisk stil. Foto: Paul m. Grahn Dec.2024
1902 representerade Zaizhen Qingdynastin under en diplomatisk resa till Storbritannien för att närvara vid kröningen av kung Edward VII. Under resan besökte han även Frankrike, Belgien, Japan och USA. 1903 besökte han återigen Japan. Efter sina utlandsresor var han påverkad av vad han sett och förespråkade regeringsreformer och 1906 föreslog att ett handelsministerium skulle inrättas. Hans förslag hörsammades av kejsaren och ett ministerium inrättades, Zaizhen utsågs till Jordbruks- handel – och industriminister Ett år blev han skickad till Hangzhou för att övervaka utbildningssystemet där. Han besökte även Shanghai där han tog emot mutor från en tjänsteman i utbyte mot att hjälpa denne att säkra positionen som provinsguvernör i Heilongjiang. Mutaffären upptäcktes men i "brist på konkreta bevis" lades ärendet ner. Även under Qingdynastin (1644-1911) rådde en utbredd korruption i riket. Man kunde t.ex. ”köpa” ämbeten genom bestickning av de som stod kejsarmakten nära. En av texterna i huset/muséet berättarföljande; ”Zai Zhen flyttade till Tianjin 1925 med sin familj. Han var en duktig på att skaffa sig inflytelserika vänner och investerade sitt kapital i flera affärsföretag som exempelvis Quanyechang Mall, Communications hotel och Bohai byggnaden. Han bidrog till utvecklandet av handeln i Tianjin.”
När den s.k. Xinhai-revolutionen störtade Qing-dynastin i oktober 1911 flydde Zaizhentill Shanghai men återvände senare till Peking. 1917, efter fadern Yikuangs död, ärvde Zaizhen sin fars furstetitel, "Prins Qing av första rangen" då med tillstånd av Republiken Kinas president Li Yuanhong.
På Wikipedia finns en artikel om Zaizhen: https://en.wikipedia.org/wiki/Zaizhen där det hävdas att; ”När den ”siste kejsaren” Puyi, som hade abdikerat 1912, tvingades bort från Förbjudna steden i Peking 1924 flydde Zaizhen till Shanghai och den brittiska koncessionen där. Under sin tid i Shanghai investerade han i olika företag och höll sig utanför politiken. Zaizhen dog i Shanghai 1947.”
De uppgifterna står i motsättning till de texter som finns anslagna i Zaizhen-museet i Tianjin. Jag tror att skribenten på Wikipedia eventuellt har fel och att Zaizhen bosatte sig i Tianjin där han investerade i olika affärs- och byggnadsprojekt. Att han sysslade med affärer i Shanghai utesluter inte att han var bosatt i Tianjin, eller varför inte i båda städerna. Det blir till att reda ut nästa gång jag är i Shanghai. Att Zaizhen dog i Shanghai 1947 kan då också vara korrekt.
Det centrala distriktet i Tianjin, kallat Heping, ligger på den västra stranden av Hai-floden. Det är stadens finans och handelscentrum med stora varuhus, restauranger och hotell. Den gamla "kinesiska" staden ligger nordväst om Heping Lu. Den gamla “kinesstaden” omgärdades en gång av en mur och innanför den fanns det oregelbundna gatunätet i kontrast till det regelbundna rutnätsmönstret i de utländska zonerna.
Tianjin, liksom andra stora städer i Kina, har allt sedan 1949 kämpat med bygga bostäder åt sin växande befolkning. Miljoner människor har flyttat in till städerna för att arbeta i de framväxande industrierna och med allt annat som staden måste tillhandahålla.
Förortsbebyggelse i Tianjin. Foto: Paul M. Grahn December 2024
I Tianjin har det handlat om att bygga upp förorter. I början av 1980-talet byggdes visserligen stora bostadsområden och kommersiella lokaler även i de centrala delarna av Tianjin. Särskilt efter den stora jordbävningen i staden Tangshan 1976.
När man går runt i Tianjin är det svårt att tänka sig, men Tianjins befolkning överstiger hela Sveriges befolkning med minst 3 miljoner! Majoriteten av invånarna bor i de centrala delarna av staden och befolkningstätheten här är hög.
Sedan 1980-talets “öppna upp-politik” har mängder av världens främsta företag gjort investeringar i Tianjin. Tianjin är också ett finanscentrum och här finns det stora byggnader som inrymmer kontor för Bank of China, Agricultural Bank of China och andra stora kinesiska banker. Att Tianjin är norra Kinas största transportcentrum blir man varse när man kör bil i stadens ytterområden mot hamnen och kusten. De stora vägarna är fyllda med stora lastbilar på väg för att lämna eller hämta gods. De är bara en del av allt som transporteras här, järnvägs- och sjöfarten transporter är också omfattande.
Kraftverk i Tianjin. Foto: Paul M. Grahn Dec. 2024
Elektricitet får man i Tianjin av vad jag förstår framförallt genom stora värmekraftverk som drivs med kol, de avger en doft som vi inte längre känner i Peking eftersom man där har stängt ner kolkraftverken. Jag såg också enormt stora och många vindkraftverk ute vid kusten som säkert de också producerar mycket energi.
Mycket stora vindkraftverk ute vid kusten i Tianjin. Foto: Paul M. Grahn Dec. 2024
I Tianjin finns en av världens högsta byggnader, det 97 våningar höga Tianjin CTF vilken intar en niondeplats bland världens högsta byggnader idag. Denna höga glänsande byggnad står som ett utropstecken över Tianjins resa från en fattig och nedgången stad till en modern industrimetropol.