Yuthok Zampa - ”Turkosbron” från 600-talet, ombyggd 1750 och 1993. Foto: Paul M. Grahn Augusti 2004
”Turkosbron” är en 28 meter lång brobyggnad som innehåller byggnadsdelar från 600-talet AD. I byggnadens undre del finns fem öppningar som tidigare utgjorde genomsläppskanaler för vatten. Byggnadens övre del byggdes om 1750 och den fick då det turkosfärgade taket av taktegel. 1993 monterades hela byggnaden ner och man bytte ut en del delar av trä och den gamla grunden förstärktes med betong. Idag när man ser brons centrala placering i Lhasa, platsen är den ursprungliga, kan det vara svårt att förstå att bron en gång utgjorde en stadsport utanför den egentliga staden. Men Lhasa har växt åt alla håll och brons plats är idag i ena änden av en affärsgata vilken fått sitt namn ”Yuthok Lam” efter bron. Denna placering antyder inte längre att detta var stadens utkanter. Men kanalen är sedan länge igenfylld och den gamla bron används av ett par butiker och en restaurang idag.
"Turkosbron" Foto: Paul M. Grahn Oktober 2016.
"Turkosbron" Foto: Paul M. Grahn Augusti 2004
Yuthok Zampa har skildrats av flera besökare till Lhasa och jag har roat mig med att leta fram några av dessa skildringar i mina böcker om Tibet. En av de äldre skildringarna är av Sarat Chandra Das som i sin bok ”Journey to Lhasa and Central Tibet” 1902 skriver så här om bron på sid 148: “After a few minutes ride we came to the Yu-tog-zamba, a short stone bridge with a gate, where a guard commanded by a lama is stationed, which examines all passers-by to ascertain the object of their visit to the city. To the great delight of my companions, whohad been most anxious about my getting over the bridge, we passed by without a question being asked us.” Att hans följeslagare var oroliga berodde nog mest på att de anade att den gode Sarat Chandra Das inte riktigt var den han utgav sig för att vara. Han var en s k ”Pundit” en spion utsänd av det Brittiska Indien för att rekognosera och mäta avstånd. Britterna sände flera sådana ”pundits” till Tibet innan man några år senare genomförde den s k
”Younghusbandexpeditionen” vilken var en militär invasion av Tibet. Med militär och teknisk överlägsenhet vilket innebar att tusentals tibetaner dödades slog sig engelsmännen och dess indiska trupper fram till Lhasa vintern 1903-04. Målet var att tvinga tibetanerna att upprätta handelsförbindelser med det Brittiska Indien. Ull och salt var viktiga produkter som engelsmännen behövde för sina militära styrkor i Indien. Men man var också oroade över att Ryssland hade skaffat sig inflytande över Den trettonde Dalai Lama i Lhasa. Så var nu inte fallet visade det sig men i det här ”Stora spelet” (The Great Game) tog man inga risker. Det här var en ”expedition” som kom att få ödesdigra konsekvenser för Tibet. Här hade nu engelsmännen öppnat en bakdörr in till Kina.
Väggmålning inne i Potalapalatset, byggt 1642-94. Här syns Yuthok Zampa till vänster i nedre delen av bilden
Ett fotografi av Yuthok Zampa, från 1904. Den här bilden ingår i en samling om 50 fotografier från centrala Tibet som förvärvades 1904 av det Kejserliga Ryska geografiska sällskapet i Sankt Petersburg. Fotografierna i samlingen togs av två mongoliska buddhistiska lamas, G.Ts. Tsybikov och Ovshe (O.M.) Norzunov, som besökte Tibet 1900 - 01.
Yuthok Zampa. Foto från 1936 i boken "Lhasa the Holy City" av Spencer Chapman. Förlag, Chatto & Windus London 1940
1905 publicerades i London “Lhasa and it´s mysteries – with a record of the expedition of 1903-1904” av Austine Wadell (Lieut.-Colonel, Indian Medical service). Wadell var läkare i Younghusbandexpeditionen. Han skriver om Yutok sampa på sid 335: ”This brought us to the house of one of the old nobility, that delegate Councillor of Minister of State whom we met at Nagartsé and who takes his popular title from the Yutok or “Turquoise Crowned” bridge (see photo, p. 344) that here bestrides an old channel of Kyi river, which now, even flood in season, is silted up into dry fields, This bridge is walled up and roofed over like a corridor, and gets its name from the coloured tiles of its Chinese pavilion roof, an imitation of the bluey-green turquoise-hued tiles of the old imperial palaces in the Celestial Empire. This seems to be the only coloured tiled roof in Lhasa, except a small one on the Dragon temple, and its dingy green hue would never suggest “turquoise” were it not for its name. The town of Lhasa was entered about 200 yards further on….”
”I förklädnad till Lhasa – Redogörelse för en hemlig resa genom det mystiska Tibet” av William Montgomery McGovern och ”Three Years in Tibet” - with the original Japanese Illustrations" av Ekai Kawaguchi
Ännu en besökare som beskriver Yutok Zampa bron är Ekai Kawaguchi som 1909 publicerade sin berättelse av ”Three Years in Tibet” - with the original Japanese Illustrations.
Kawaguchi som var en japansk buddhistmunk och rektor för ett buddhistseminarium i Japan lyckades relativt obemärkt ta sig fram i det för utlänningar stängda Tibet. Han skriver om Yuthok Sampa på sidan 287: ” I went half a mile along a wide road, south-east of the palace hill, and came to a bridge called Yuthok Samba, a hundred and twenty feet by fifteen, over which is built a roof in the Chinese style. I crossed the bridge and went on another hundred an twenty yards before I found myself at the western gate of Lhasa, constructed somewhat after the Chinese fashion.”Sedan skriver han hur han fortsätter ytterligare ett antal yards och hamnar på en ”large open court” och ”Here I had to alight, for I was before the large temple of Buddha”. Här följer sedan en beskrivning av hur buddhaskulpturen Jowo som fortfarande finns i Jokhangtemplet kom till Lhasa under den tibetanske kungen Songtsan Gampo´s tid på 600-talet. Det är lite svårt att följa Kawaguchi´s väg fram till Jokhang och den ”stora öppna platsen” fanns inte framför Jokhang vid tiden för hans besök, den tillkom först under tidigt 1980-tal. Tidigare var det som idag utgör ”Jokhang torget” bebyggt. Det kan inte heller vara torget framför Potalapalatset eftersom inte det heller detta fanns vid denna tid. Här fanns då bara vad som ofta betecknades som ett träsk eller våtmarker. Hur som helst Kawaguchi´s bok har flera andra geografiska motsägelser men den är likväl mycket läsvärd.
Avslutningsvis en beskrivning av Yuthok Zampa från 1924. Den återfinns på sidan 284 i boken ”I förklädnad till Lhasa – Redogörelse för en hemlig resa genom det mystiska Tibet” av William Montgomery McGovern, (fil dr. Föreläsare i Kinesiska och Japanska vid Universitetet i London Orientaliska Institut.) (Albert Bonniers förlag) Han skriver: ” Litet senare svängde vägen åt höger, och vi kommo till ett smalt vattendrag, som förut har varit floden Kyis huvudfåra men som nu blott är ett stillastående bakvatten. Över detta vattendrag går en ryktbar bro, ”Yutok-Sampa” eller ”Turkosbron”, ett kuriöst byggnadsverk med väggar och tak, så att bron ser ut som en lång korridor. Vi hade antagit att här skulle finnas en vakt, som undersökte alla resande, vilka skulle in i staden, men till min glädje sluppo vi igenom utan att någon tog notis om oss. Den egentliga staden vidtager först ett par tre hundra meter längre fram och man kom in i den genom en låg kinesisk portal.” Detta med en låg kinesisk portal är intressant eftersom Kawaguchi skriver, ” I found myself at the western gate of Lhasa, constructed somewhat after the Chinese fashion.” Men “western gate of Lhasa” är såvitt jag kan förstå fel. När man talar om den ”västra stadsporten” in till Lhasa brukar man avse den stora stupa med port som står strax väster om Potalapalatset och Yuthok Sampa bron ligger närmare Jokhangtemplet österut. Det här är kanske inte ett mysterium, när man betraktar Peter Aufschnaiter`s karta över Lhasa, som han ritade under sina år där på 1940-talets mitt, ser man att avståndet mellan Yuthok bron (punkt 10) och Lhasas västra stadsport (punkt 5) möjligtvis stämmer med Kawaguchi`s beskrivning.
Men Montgomery-McGovern`s påstående att Kyichufloden eller ”Lhasaflodens” huvudfåra gick under Yutok Sampa betvivlar jag däremot. Mitt tvivel styrks om man ser på Aufschnaiters karta. Kyichu är Yarlong Tsangpo- (Brahmaputra) flodens största biflod och jag har svårt att tänka mig att den senare blivit skulle ha blivit igenfylld. På senare kartor över Lhasa och på gamla fotografier ser vattendraget som rinner under bron ut som en mindre kanal. Men inte heller detta gör McGoverns bok mindre läsvärd för det.
En del av Peter Aufschnaiters karta över Lhasa från 1940-talets mitt. Punkt 10 är Yuthok Zampa och punkt 5 är Lhasas västra stadsport.
Yuthok Zampa ur boken "Lhasa and its mysteries av L. Austine Wadell. 1904.