Zhihua-templet, två stentavlor på sidorna om ingångsporten berättar templets historia. Foto: Paul M. Grahn Maj 2023
Ännu ett av Pekings intressanta buddhisttempel besökt. Under torsdagen, 11/5, tog vi bilen in till Chaoyangområdet i Pekings centrala delar. Målet denna dag var Zhihuatemplet beläget inne i ett s.k. hutongområde, äldre envånings bebyggelse runt en gårdsplan. Men runt detta hutong-område har jättestaden Beijing krupit nära med höghus i alla former.
Det moderna Peking har kommit riktigt nära Zhihua-templet. Här syns t.ex. Galaxy-Sohokomplexets rundade byggnad. Men än håller hutongen runt templet stånd mot det moderna. Templet har stått i nästan 600 år, man kan fundera över om de nya byggnader som omger det kommer att stå lika länge? Foto: Paul M. Grahn Maj 2023.
Templet byggdes 1444 av den mäktige palatseunucken Wang Zhen. Enligt en av de stenpelare som står framför templet använde han sina egna tillgångar. Han hade blivit rik genom att tjäna flera av Mingdynastins kejsare. Templet tillägnades ”nationens och folkets välbefinnande”. Den Mingkejsare som var vid makten när templet byggdes, Yingzong (1436 -64) gav templet namnet Bao’en Zhihuasi (Templet för tacksamhet och visdom).
Kejsaren Yingzong (1436 -64). Porträtt i Gu Gong - Palatsmuséet i Beijing. (Wikimedia Commons)
Wang Zhen kom till kejserliga palatset under kejsare Yongle´s regeringsperiod (1403-24), han var då bara en liten pojke. Han fick en god utbildning och visade sig vara mycket intelligent och blev snabbt en favorit hos kejsaren Xuanzong (1426-35). Wang Zhen var lärare åt kejsarens son och blev utnämnd att leda det viktigaste ämbetet bland eunuckerna, Silijian, ”Direktoratet för ceremonierna”. Här hade man kontroll över statliga dokument och allt som rörde den kejserliga makten. Teoretiskt sett styrde man över all administration och statens finanser.
Systemet med eunucker, kastrerade män, var en del av kejsarpalatsets institutioner som redan under Mingdynastin (1368-1644) hade en tusenårig historia. Eftersom det kejserliga haremet skulle skyddas från att producera illegitima barn, endast kejsaren skulle vara den som var far till en son, efterträdare till kejsartiteln. Eunuckerna användes för alla slags uppgifter i palatset. Under Mingdynastin stärktes också deras inflytande över statens affärer de blev ”dörrvakter” till kejsaren och många var korrumperade och tog emot mutor, utmätte avgifter och kunde också se till att någon som misshagade dem straffades strängt.
Änkekejsarinnan Zhang, som var kejsare Yingzongs farmor och styrde landet som regent när kejsaren var minderårig, försökte tygla eunuckernas makt och deras korruption. Hon ingick en allians med ministrar i den statliga administrationen utanför palatset. Änkekejsarinnan dog 1442 och eunucken Wang Zhen hade sedan inte mycket motstånd och kom att styra landets politik inklusive militära kampanjer. Han lät bygga sitt eget residens och påbörjade byggandet av Zhihua-templet 1444. Tusentals arbetare, framstående arkitekter och konstnärer anställdes. Byggnadsmaterialet man använde var egentligen avsett för kejsarens byggnationer. Templet fick exempelvis ett särskilt exklusivt svart taktegel och det oerhört kostbara innertaket i Wanfoge-hallen liksom ett exklusivt stort åttakantigt biblioteksskåp fyllt med dyrbara buddhistiska sutras (skrifter) byggdes.
1449 lyckades Wang Zhen övertala den unge kejsaren att inleda ett fälttåg mot mongoliska folk som levde utmed den norra gränsen. Dessa grupper av mongoler hade sänt tribut i form av hästar till Peking men Wang Zhen hade lurat dem på den ersättning som de hade rätt till. Här fanns också ett brutet äktenskapslöfte med i bilden. Han hade också infört sanktioner och avgifter för gränshandeln vilket fick till effekt att mongolerna gjorde raider in på den kinesiska sidan. Både kejsaren Yingzong och Wang Zhen deltog I striderna vilka ledde till katastrofala förluster för den kinesiska militären. Mongolerna tillfångatog flera kinesiska generaler och även kejsaren. Wang Zhen dödades. Detta kallas "Tumo-incidenten". Kejsaren hölls som gisslan i ett år och frigavs först när hans bror hade installerats som kejsaren Daizong, denne regerade från 1450-56, men avled och Yingzong återtog kejsarrollen 1457.
En översiktsplan av templet idag (2023)
Efter frigivningen från mongolerna och återkomsten som kejsare besökte Yingzong Zhihuatemplet för att inviga en staty och ett altare tillägnat hans gamla lärare Wang Zhen. 1462 donerade han även komplett uppsättning av de buddhistiska sutras ”Norra Yongle´s Tripitaka” vilket var tryckt mellan 1419 till 1440. Nu kom templet att innehålla en mycket stor samling av de viktiga buddhistiska skrifterna.
Liksom många andra buddhisttempel har Zhihuatemplet tjänat som bostad för munkar som studerade och ägnade sig åt meditation, tog hand om ritualer i samband med de troendes besök och officierade vid begravningsritualer. Eftersom templet innehöll många viktiga skrifter blev det ett lärdom- och kunskapscenter.
En av sidorna på det åttakantiga biblioteksskåpet. Foto: Paul M. Grahn Maj 2023
Högst upp på biblioteksskåpet sitter Sakyamuni Buddha. Foto: Paul M. Grahn. Maj 2023
Templet hade kejserligt beskydd under Mingdynastin och ett stycke in under Qingdynastin (1644-1912). Senare tiders historiker började dock fördöma Wang Zhen för hans korruption och maktmissbruk vilket lett till politisk oro och Mingdynastins fall. Under kejsaren Qianlong´s tid (1736-95) förstördes Wang Zhen´s staty och minnesmärke i templet. Templet förlorade också kejserligt stöd och under 1800- och 1900-talets början började det förfalla. Munkarna hyrde ut delar av det till affärsverksamheter och sålde stora delar av templets samlingar.
Figuren på Buddha´s högra sida är Indra, hinduismens högsta gudom. På Buddha´s vänstra sida står hinduguden Brahma, det är ovanligt att se detta i kinesiska buddhisttempel. Buddha föddes i Nepal och verkade i Indien, båda länder med utbredd hinduism. Buddha visade en väg ut ur det ständiga kretsloppet med återfödelse som är centralt i hindureligionen. Foto: Paul M. Grahn. Maj 2023
Under sent 1920-tal monterade man ner innertaket i Zhihua-hallen och sålde det till Philadelphia Museum of Art i USA. Där blev det liggande till in på 1950-talet då det installerades i en ny tillbyggnad av museét. Här i muséet under detta tak visar man andra föremål och skulpturer och har därmed skapat ett illusoriskt buddhisttempel. Det ursprungliga utseendet av Wanfuge hallen har återskapats digitalt i 3-D. Gå in och titta på den fantastiska hallen: Länk till museét: https://www.philamuseum.org/collection/object/44151
Ett foto från 1930-talet av templets ingångshall, se bild överst hur den ser ut idag Här syns det dåliga skick byggnaderna var i vid denna tid.
Även innertaket från ”Tiotusenårs Buddha hallen” såldes, först till en begravningsentreprenör som skulle göra kistor av det men Laurence Sickman lyckades 1930 köpa det för Nelson Atkins Museum of Art, i Kansas City, räkning. Tillsammans med en stor muralmålning från ett tempel i Shanxiprovinsen skapade man även i detta museum ett ”buddhisttempel”. Här är en länk till det museét:
https://caea.lib.uchicago.edu/dcadp/en/zhihuasi/digital/
De tre epokernas Buddhor i en av hallarna. Foto: Paul M. Grahn . Maj 2023
Zhihua-templet överlevde Qingdynastins fall men blev till stora delar förstört under Republiken Kinas tid. Att flera av de gamla templen i Kina har bevarats beror till viss del på några enskilda personers insats. En av dem som gjorde viktiga insatser bl.a. när det gäller bevarandet av Zhihuatempelt, var den kinesiske arkitekten Liu Dunzhen (1897-1968) som 1931 kom till Peking för att inventera ”arkitektur värd att bevara” för Universitetet i Nanking´s räkning. Han skrev en rapport som har blivit mycket viktig i detta sammanhang, ”Report on the inspection of the Tathagata hall in the Zhihua temple of Beiping”. Han samarbetade också med en annan viktig person i bevarandet av Kinas gamla tempel, arkitekten Liang Sicheng, (1901-1972). Honom och en del av hans verk har jag skrivit om här i samband med ett besök i Shanxiprovinsen i februari 2019: https://www.pgrahn.com/blogg/209-foguang-si-och-kinas-aldsta-bevarade-trabyggnader.html
Efter Folkrepublikens skapande 1949 förlorade buddhismen många av de troende och därmed sitt inflytande. Det som återskapades av Zhihua-templet under 1980- och 90- talen är mindre i storlek än templets ursprungliga storlek. 1957 förklarades templet vara ”värt att bevara ur arkitektonisk synvinkel” och man började röja upp och laga delar av det. 1984 skapades ”Beijing Zhihua Temple Administration Office” och 1992 blev det huvudkontor för ”Beijing Cultural Heritage Exchanges Office”.
Munkar framför traditionell buddhistisk musik. Foto: Paul M. Grahn. Maj 2023
Idag är det öppet för besökare och två gånger dagligen under 20 minuter framförs traditionell buddhistisk tempelmusik av en liten grupp munkar. Templet är nu i gott skick och det innehåller flera mycket vackra skulpturer av olika Buddhor. Det är väl värt ett besök och entréavgiften är endast 20 RMB.
.