En del av Kunming-sjön i det "Nya Sommarpalatset". Juni 2023.
Alla foton Paul M. Grahn 2005 - juni 2023
En lördagsutflykt, i början av juni, tillsammans med min ”kinesiska familj” gick till Yiheyuan (颐和园) – det vi vanligtvis kallar ”Nya sommarpalatset” i en temperatur som i Sverige skulle kallas ”alldeles för varmt”, 35 grader! Sommarpalatset är vid sådana tillfällen en trevlig plats att befinna sig på. Värmen blir mera uthärdlig eftersom det finns gångvägar inom det kolossalt stora området som är skuggade, dels av träd men även på några platser med överbyggda gångar. Men framförallt eftersom den stora Kunmingsjön ger behaglig svalka när vinden sveper över vattnet. Vi åkte bil ut till en restaurang nära Botaniska trädgården, där intog vi en utmärkt lunch med rätter från det Kantonesiska köket.
Mycket välsmakande, ingen stark kryddning, men mycket god mat. Vi åt bl.a. liljor bakade med vitlök i järngryta, en plattfisk även den tillredd i gryta, en god kycklingrätt och lite annat. Sen avslutas det som vanligt med kampen om vem som skall stå för notan. Här är striden den omvända, d.v.s segraren är den som får betala. Jag tillhörde förlorarna.
Fisk i lergryta var en av rätterna i vår välsmakande lunch....
..liksom bakade liljor med vitlök i järngryta.
Detta s.k. Nya Sommarpalats domineras av en 60 meter hög kulle kallad ”Det långa livets kulle” och Kunmingsjön. Nedanför kullen, ligger flera palatsbyggnader och utmed sjön leder en lång övertäckt korridor fram till den s.k. Marmorbåten. En paviljong i form av en båt i vit marmor. Den står stadigt på sjöns botten. Den långa korridoren har med några få meters mellanrum bjälkar som bär upp dess tak. Bjälkarna är alla målade med olika motiv ur Kinas mytologiska värld.
Palatset på ”Det långa livets kulle” (2005)
Hela området är nästan 3 km² stort och tre fjärdedelar av den ytan består av vatten. Enbart byggnadernas yta är 70.000 m² allt uppdelat i en mängd olika större och mindre palats och trädgårdar. Sommarpalatset anlades redan 1750 av kejsaren Qianlong och kallades då ”Den klart porlande trädgården”. Här skapade man byggnader och trädgårdar utifrån berömda platser i det kinesiska riket. Den stora Kunmingsjön skapades genom att man, för hand, grävde ut en existerande men mycket mindre sjö. Förebilden var ”Västra sjön” i Hangzhou. Sommarpalatset har genom historien, liksom andra anläggningar i Peking blivit skövlat, första gången 1860 av de brittisk-franska styrkorna som invaderade Peking under det s.k. Andra opiumkriget. Samtidigt totalförstördes då Yuan Ming Yuan – ”det gamla sommarpalatset vilket aldrig blivit återuppbyggt.
En del av det totalförstörda Yuan Ming Yuan - Gamla sommarpalatset. (2008)
År 1900 under kuvandet av det s.k. ”Boxarupproret” plundrades och skövlades ”Nya Sommarpalatset” återigen, då av ”De åtta arméernas” styrkor. (Storbrittanien, Frankrike, Ryssland, Tyskland, Japan, Italien, Österike-Ungern, USA). Här finns mer att läsa. (På engelska) https://en.wikipedia.org/wiki/Eight-Nation_Alliance. Båda gångerna lät man bygga upp palatset igen. 1888 fick palatset sitt nuvarande namn Yiheyuan - ”Harmonins trädgård”.
Kunming-sjön och den s.k. "Jadebältets bro" som spänner över Yúhe - Jadefloden. Juni 2023
"Jadebältets bro" och Yúhe - "Jadefloden". Juni 2023.
Det är nu som området blir sommarresidens åt änkekejsarinnan Cixi. Hon spenderade stora summor, av silver - den tidens hårdvaluta, för att renovera och bygga ut området till den storlek och utformning det har idag. Det finns flera skrönor om var pengarna kom ifrån. Det sägs att pengarna egentligen var avsedda för att rusta upp den kinesiska flottan. Ibland hör man även en ”vassare version” som säger att alla pengarna användes enbart för att bygga den s.k. ”Marmorbåten”, det har förstås att göra med att pengarna som var avsedda för flottan endast blev ”en marmorbåt åt kejsarinnan” och historien blir då än värre.
Den s.k. Marmorbåten. Juni 2023
I boken ”Den sista kejsarinnan av Kina” av Jung Chang ISBN 978-91-1-302386-1 ges en god förklaring över hur mycket upprustningen kostade och var pengarna kom ifrån.
När den siste kejsaren Pu Yi avsattes 1912 fick han bo kvar i Förbjudna staden och även disponera Sommarpalatset som "sommarstuga" Men slutligen 1924 kastades han och hovet ut ur såväl kejsarpalatset som Sommarpalatset. Den avsatte kejsaren och hans sista nu mycket mindre uppvaktning begav sig då upp till nordöstra delarna av Kina där han också senare lät sig "köpas" av Japan som ockuperade dessa delar och skapade en japansk lydstat Manchuoko med Pu Yi som kejsare.
I Peking 1924 öppnades Sommarpalatsets stora anläggning för allmänheten och har sedan dess varit ett populärt utflyktsmål.
En ung kinesiska poserar utklädd i en tidstypisk dräkt för Qingdynastins konkubiner. (Sept. 2007)
1998 tog Sommarpalatset plats på Unescos lista över Världsarv. Idag är det fortfarande ett mycket populärt utflyktsmål för Pekings befolkning. Det går tåg och bussar ut hit och på helgerna under sommarhalvåret är bilparkeringarna välfyllda.
Efter den goda lunchen fortsatte vi med bil bort till den närbelägna parkeringsplatsen vid ”en av de västra ingångarna till Sommarpalatset. Efter lite strul med biljettköp, vilket naturligtvis måste göras med mobiltelefon och rätt ”app”, betalade vi och gick in, ja först efter registrering av legitimation, det gäller så gott som överallt idag. En lördag som denna var det många besökare, men området är så stort att man inte behöver trängas. Vi gick cirka tre kilometer utmed sjön till ett trevligt café, ”Yee coffee”, som finns i en äldre byggnad. Hit hittar vanligtvis inga utlänningar, nu är det idag inget problem för det är mycket få utländska turister i Kina nu.
Men det som på engelska kallas ”domestic tourism” frodas, i kinesisk TV presenteras siffror och pilar som pekar rakt uppåt. Ökningen i procent blir kolossal förstås eftersom hela landet var stängt under pandemin.
Den turism man idag kallar ”internationell” går åt andra hållet, d.v.s ut från Kina, den är nu på väg upp. Att utländska turister inte besöker Kina beror förstås främst på Coronapandemin och den dramatiska höjningen av priset på flygbiljetter. Debatten om flygets påverkan på miljön och det spända politiska läget i världen är troligen också en anledning till att de internationella turisterna uteblir. Men i Sverige är det inte heller som tidigare flera resebyråer som erbjuder gruppresor till Kina.