De två pagoderna i förgrunden är till vänster pagoden över mästaren Yi Xing och till höger pagoden över mästaren Hui tang Fo Jue. Foto: Paul M. Grahn Juni 2024
Lördagen den 1 juni körde vi från hemifrån, Wangjing (Chaoyang-Beijing), i nordvästlig riktning cirka 65 km, till byn Xihu i Changping-distriktet. Här ute ligger några av de berg som omger ”Pekingslätten” och Yinshan ta lin som ungefär kan översättas med ”Silverbergets skog av pagoder”. ”Pagodskogen” är inget som vanligtvis ingår i utländska turisters program även om det faktiskt ligger relativt nära de s.k. ”13 Minggravarna” vilka oftast är ett obligatoriskt besök för turister.
Området som utgjorde Fuahua-templet är idag mycket välordnat med stensatta gångvägar och skyddsstaket runt pagoderna. Här strax innanför entrén står en pagod i den nepalesisk-tibetanska "stupa-formen. Foto: Paul M. Grahn Juni 2024
En liten smal väg leder upp till byn och entrén till pagoderna. Platsen, resterna av ett gammalt tempel, Fahua-templet, från Jin-dynastin (1115 – 1234 AD) ligger vackert vid foten av ”Silverberget”. Man bryter inte silver där, namnet anspelar på de vackra vyer som uppstår när vinterns första snö lägger sig över Yinshanberget (Silverberget). Bergets tre branta toppar och svarta klippor liknar då ett berg av silver säger man. Klipporna består av svart granit och kontrasterar skarpt med det snötäckta berget. Tall, ek och cypresser växer på berget och kombinationen av dessa färgstarka träd som täcker berget skapar en vacker kombination av färger.
En del av Yinshanberget och den högsta toppen, strax under 800 meter hög. Foto: Paul M. Grahn Juni 2024
Den så kallade ”Pagodskogen” ligger på sydsidan av berget och man når den från en närbelägen bilparkering, det är en kort och lätt promenad. Sedan Sui-dynastin (581 – 618 AD) har berget varit en helig plats för buddhister och flera tempel har byggts i dalen men dessa finns inte kvar längre.
För att förvara buddhistiska reliker, från bl.a. framstående munkar som verkat i templet, byggde man olika pagoder under Jin-dynastin (1115 - 1234) och efterföljande dynastier. Det sägs att det i hela området funnits hundratals pagoder. Men under århundradena har flera tempel och mindre kloster liksom de flesta pagoderna förstörts. För närvarande kan man hitta arton pagoder i bergsregionen runt det ursprungliga tempelområdet.
En del av det forna tempelområdet där nu bara pagodrna står kvar. Foto: Paul M. Grahn Juni 2024
Bland dessa arton som fortfarande står kvar finns de sju pagoder på området som utgjorde Fahua-templet. Det är också dessa sju pagoder som är de mest kända. Fem av dem är byggda av tegel och sten och består av fyra delar: basen, kroppen, konsolen och toppen. De fem är byggda under Jin-dynastin. De andra två är s.k. lama-pagoder, byggda under Yuan-dynastin (1271-1368) i nepalesisk-tibetansk stil.
De fem Jin-pagoderna är ingefärsgula till färgen, står på en hög bas och är mellan 20 och 30 meter höga. Två av dem är sexkantiga, vardera sju våningar, och de andra tre åttkantiga och har tretton våningar. Finmönstrade reliefer är graverade på ytan av första våningen och basen. Inne i de falska valven på första våningen finns verklighetstrogna tegelsniderier av Buddha.
Om man fortsätter upp för berget kan man besöka några grottor bl.a. en som kallas Luoluo och sägs ha varit bostad åt munkar. Namnet Luoluo är lokalbefolkningens namn på grottan, och sägs betyda ”staplade grottor” vilket bra beskriver deras utseende. Flera grottor är uthuggna ovanför varann. Om man fortsätter ännu högre upp kan man bestiga en av Yinshan-bergets toppar, cirka 800 meter hög så det är ingen avancerad bergsbestigning och det finns markerade leder att följa.
Luoluo grottan, förr bostäder åt munkar i Fuahua-templet. Kärlen, nu repliker i lera, en gång var de helt i brons. Foto: Paul M. Grahn Juni 2024
Denna lördag hade vi startat lite sent och anlände därför först vid lunchtid till Yinshan ta lin. Mot vår förmodan var besökarna få. När vi avslutade vårt besök någon timma senare mötte vi en stor grupp besökare, kinesiska turister, som kommit i bussar. Vi hade därför i lugn och ro kunnat se och uppskatta de gamla pagoderna. Eftersom vi nu inte ätit lunch och klockan var sent på eftermiddagen tänkte vi istället äta en tidig middag. Yan Tao hade hört talas om en restaurang i en närbelägen by, Beizhuang, och dit körde vi. Här hittade vi lätt Laofangs BBQ, det var denna lördag eftermiddag en lång kö, mängder av gäster men vi fick av personalen veta att de alldeles nyligen öppnat ytterligare en restaurang ”runt hörnet.” Dit gick vi och där fanns det plats. Detta är ännu en av de restauranger som har blivit känd via Internet och gästerna är företrädesvis unga, bilburna Pekingbor. Man grillar ”the American way” många timmar i stora grillugnar. Inredningen i restaurangen är enkel, långa träbord och bänkar.
Den ena av Laofangs BBQ-restauranger i byn Beizhuang. Foto: Paul M. Grahn Juni 2024
Vi beställde en ”grilltallrik”, dvs. en stor bricka, med grillat, fläsk, nötkött och korv, en kålsallad, gurka och ett gott bröd ingick. Eftersom jag inte är chaufför kunde jag också kosta på mig två kalla öl. (33 cl). En perfekt avslutning på en trevlig och intressant utflykt.
Undertecknad ser allvarlig ut, borde se glad ut för maten var utomordentligt god. Foto: Yan Tao Juni 2024