Det är snart dags att återigen ge sig iväg till Indien, det har blivit många besök genom åren. Inte alls så dumt att nu lämna kylan här hemma med de senaste dagarnas kalla nätter och ett tunt vitt täcke över marken idag på morgonen. Delhi hade 30 grader varmt häromdagen!
På bilden ovan står jag framför en kolonnad (pelarrad, pelargång) som finns i Qutb Minar i Delhi. Året är 1989 och jag reste den gången som färdledare för Trivselresor, ett reseföretag som inte finns längre, har visst uppgått i My travel-koncernen bland Vingresor, Globetrotter och annat. Denna gång skall jag arbeta som färdledare för Indienresor AB.
Området där Qutb Minareten idag står var ursprungligen ett område med hinduiska tempel. 1199 byggde de muslimska erövrarna här av materialet från dessa tempel en moské och den väldiga minaret som står än idag. Om man tittar noga på kolonner och annat i området så kan man se att det finns mängder av figurer, gamla hinduiska skulpturer som blivit sönderslagna, i synnerhet är ansiktena borthuggna, men återigen fick tjäna som byggnadsmaterial. I Indien är det fortfarande en het fråga om just dessa platser där 1500-talets muslimska erövrare byggde moskéer ovanpå raserade hinduiska tempel. En av de mest infekterade striderna står runt Babri Masjid - moskén som byggdes av sultan Babur i staden Ayodhya på 1500-talet. Sedan hinduer 1949 bröt sig in i moskén och placerade gudabilder föreställande Rama på olika ställen i moskén stängdes den av den indiska staten. 1986 öppnades moskén åter därför att hinduiska nationalister så begärt och fått beslutat i domstol att den skulle öppnas. Dessa hinduer ville kunna utföra religiösa ceremonier till guden Ramas ära, det ursprungliga hinduiska templet var helgat åt honom. Bharatiya Janata Party (Indiska folkpartiet), inledde 1990 en kampanj för att återuppbygga Ramatemplet i moskéns ställe. Denna kampanj ledde fram till att närmare en miljon hinduiska aktivister i december 1992 rev moskén med sina bara händer. Striderna och känslorna runt denna helgedom och andra liknande historiska platser är inte glömda utan lever fortfarande. Detta var en liten utvikning just på grund av att varje tum av Indiens jord är fylld av historia, uråldrig, gammal och ny. Vart man än vänder sig finns det massor av spännande, tragiska, heroiska och triviala händelser att gräva ner sig i. Det tar aldrig slut. Jag skall återkomma under mina närmare fem veckor i Indien och Nepal med mera sådant här (”värdelöst” finns det de som tycker) vetande. Kanske också något om ”det nya Indien” och hur det tar sig uttryck.
Bilder nedan, från 2010 och 2011 som visar minareten och detaljer från Qutb Minar:
