Femtio kilometer sydöst om Lhasa, i centrala Tibet, halvvägs mellan Lhasa/Gonggar flygplats och staden Tsedang bara några kilometer från huvudvägen ligger en litet samhälle som heter Drathang. I de äldsta delarna av samhället står den byggnad som återstår av Drathangklostret som anlades redan på 1000-talet e.Kr. Inne i detta kloster åter öppnat för religiös aktivitet, för några år sedan, finns några av de äldsta muralmålningar som existerar i Tibet idag. Målningarnas existens är känd av ett fåtal experter och konstkännare i och utanför Kina. Själv fick jag höra talas om dessa i början av 1990-talet vid ett av mina besök i Tibet. Redan 1990 publicerade Tibetkännaren Roberto Vitali i sin bok ”Early temples of Central Tibet (Serindia Publ. London) bilder och uppgifter om dessa buddistiska muralmålningar. Att det var just Roberto Vitali är kanske inte så märkligt med tanke på att en av de stora tibetkännarna i världen är Giuseppe Tucci (1884-1994). Tucci gjorde åtta långa expeditioner genom Tibet under 1930- och 40-talen. Han besökte som hastigast 1949 Drathangklostret på sin väg till Tsedang och nämner i boken ”To Lhasa and beyond” (1956) att klostret har mycket gamla muralmålningar. Kulturrevolutionen 1966-76 drabbade Tibet oerhört hårt. 90 % av Tibets kloster och mindre tempel förstördes. Många klosterbyggnader användes också för profana ändamål som exempelvis svinstior eller lagerlokaler för spannmål och annat. I Drathang monterades de stora buddistiska metallskulpturerna ner redan någon gång efter 1959 och enligt nya uppgifter, som jag fick i Lhasa nu i juli, finns några av dem i ett annat kloster, Mindroling, någon mil från Drathang. De talades om att de blev sålda dit? Detta skall undersökas och redas ut framöver. Målningarna lämnades ifred under kulturrevolutionen eftersom lokalerna användes som sädesmagasin under mer är tio år. 1988 lyckades Roberto Vitali och Victor Chen fotografera målningarna vid ett besök. Sedan förblev de osedda fram till 1994 då en annan tibetkännare Michael Henss lyckades ta sig in i byggnaden. Dessemellan hade flera kinesiska tibetkännare gjort besök där, dokumenterat och numera också publicerat uppgifter om målningarna. För närvarande jagar jag en kinesisk konsthistorisk översikt över tibetanskt måleri som publicerats i Peking men som jag trots att jag besökte alla bokhandlare, 5 st, i Lhasa inte lyckades hitta. Inte heller i Peking eller på internet har jag lyckats finna den. Men jakten går vidare.
Mina två besök i Drathang
Själv har jag haft förmånen att se och fotografera målningarna två gånger. Första gången var sommaren 2004. Då var klostret nyligen återöppnat och man hade renoverat taket och en del fönster som hade förorsakat vattenskador på en del ytor av klostrets målningar. Huvudsakligen på målningar av yngre datum, 1600-talet. Några munkar var åter verksamma och min tibetanske vän lyckades utverka tillstånd från dessa att låta mig se och även fotografera. Målningarna är annars inte åtkomliga för en ordinarie besökare. Man måste känna till att de finns bakom ”huvudaltaret” i en trång och mörklagd gång. Vid mitt senaste besök, i juli 2012, lyckades jag återigen ta mig in och ta några få acceptabla bilder. Vid detta besök kom tre kinesiska konstvetare från Shanghai och ville även de ta sig in till målningarna. De medförde boken som jag nu jagar och vi utbytte en del intressant information om Dranangklostrets målningar. Tack vare min tibetanska vän som var med fick även de tillträde. Dom hade nämligen stora svårigheter att förklara för den gamla tibetanska munken som skötte tillsynen vad det var de var ute efter. Munken, talar bara tibetanska vilket inte kineserna gjorde. Nu tar man också betalt för besök, man får en biljett och man måste också erlägga en avgift på 75 RMB (cirka 100 SEK) om man vill fotografera och bli insläppt bakom ett skyddande staket för att komma nära bilderna. En av mina bilder återfinns ovan och några detaljer syns nedan.
Målningar inspirerade från den indiska Paladynastin
Vad är det då som gör dessa målningar så märkvärdiga? Deras ålder givetvis men kanske framförallt deras originella och vackra utseende. Målningarna omfattar tio olika fält som visar Buddha och hans lärjungar men även lekmän, sannolikt donatorer till klostren. Klostret stod färdigt 1093 och under andra halvan av 1200-talet övergick det till att tillhöra Sakyasekten som då var den största i Tibet. Tidigt på 1700-talet skadades klostret under den mongoliska stammen Dzungars invasion i Tibet. Under 1920-40 talen renoverade man en del i byggnadens andra tredje våningar. Målningarna omfattades inte av detta arbete. De har hela tiden hållits sig i förvånansvärt bra skick. Det finns på flera ställen vattenskador men i stort är dessa ovärderliga målningar intakta. Palaimperiet inföll under den klassiska perioden i Indien, det existerade från 750 till 1174 eKr. Det styrdes av en buddistisk dynasti från Bengalen, östra delen av den indiska subkontinenten. Alla de styrande bar namn som slutar med suffixet Pala, vilket betyder beskyddare. Palas var anhängare av Mahayana- och tantriska skolor inom buddhismen. Dess målningar och bokillustrationer har ett annat utseende än de målningar man återfinner i centrala Tibet. Palamålningarna påminner mera om centralasiatiska målningar. Dräkter, huvudbonader och smycken skiljer sig åt mellan dessa. Jag skall inte gå in på alla detaljer det medger inte utrymmet här. Man kan dock se att flera olika konstnärer varit verksamma då figurernas uttryck skiljer sig åt. Det hade givietvis varit mycket intressant att få veta vem som målade vad och varifrån dessa konstnärer kom. Vid sidan av målningarna i Drathang finns det bara enstaka målningar från denna tid i Shaluklostret nära Shigatse, södra Tibet, och enstaka målningar i Jokhangtemplet i Lhasa. Det pågår en diskussion bland tibetkännare om ursprung och påverkan på och mellan de olika konststilarna i tibetanskt- och kinesiskt kontra centralasiatiskt måleri. Här har forskningen fortfarande en del kvar att göra. Men att få se de gamla vackra muralmålningarna i Dranang ännu en gång tillhör denna sommars största upplevelser alla kategorier även i jämförelse med den utomordentligt spännande och intressanta vandringen i Tibet någon vecka tidigare.
Nedan Drathangklostret från utsidan och några detaljbilder av målningarna.
