Samye grundades för över 1200 år sedan. Klostret har en unik mandalaformad (cirkelrund) arkitektur. Samyes grundandes på initiativ av kung Trisongdetsen under den tibetanska Yarlungdynastin (700-900-talet eKr). Här invigdes för första gången buddistiska noviser till munkar. Trandruk utanför Tsedang och Jokhang, Ramoche och Pabonka i Lhasa är äldre än Samye men de är tempel inte kloster.
Trisongdetsen sände en av sina inistrar till Indien och Nepal för att bjuda in Santarakshita (700-760), en berömd budistisk abbot från Vikramasilauniversitetet, för att denne skulle undervisa i Tibet. Uppgiften var att undergräva den förhärskande Bönporeligionens inflytande över tibetanerna. Santarakshita gick inte iland med uppgiften och återvände efter fyra månader till Indien. Men han hade gett kungen en vink om vem som skulle kunna genomföra det svåra uppdraget. Denne märklige man var Guru Rinpoche (Padmasambhava) också han från Indien, nuvarande Swatregionen i Pakistan. Guru Rinpoche var kunnig i ”svartkonst” eller exorcism. Han slog bönpoprästerna med sina avancerade kunskaper och undertryckte de demoner som behärskade landet. Buddismen hade införts till Tibet redan på 600-talet men kunde inte helt överflygla bönporeligionens makt. Guru Rinpoche förde en outröttlig kamp mot dem. Ett av de viktigaste redskapen i denna kamp var utbildning av buddistiska munkar och här kommer Samye in i bilden. De första sju munkarna invigdes här och de förde sedan den buddistiska läran vidare. Övre bilden, (1987) en tibetansk pilgrim ber framför den stängda porten till Samye Utse (huvudbyggnadens inre kapell)
Nedan (bild 2004) en skulptur av Guru Rinpoche i det lilla klostret Zutrul Phuk på Kailasbergets östra sida borta i västra Tibet
Lite om Samyes historia
På 1300-talet utvidgas Samyeklostret kraftigt under den sk Sakyapasektens styre i Tibet. Under1400-talet skapas den s k Gelugpaskolan (de som bär de gula hattarna) och Sakyapa- och Nyingmapaskolorna träder i bakgrunden. Men inom Samyes mandalaformade område fanns och finns återigen klosterbyggnader som är associerade med dessa skolor eller riktningar inom buddismen. Samye har som alla andra kloster och tempel i Tibet skadats eller så gott som helt demolerats under historiens gång. På 1700-talets mitt brann klostret ner och under 1800-talets början skakades det av en svår jordbävning. Den stora katastrofen kom under 1960-talets kulturrevolution som förvandlade klostret till ett kollektivjordbruk, komplett med sädesmagasin och svinstior i de forna klosterbyggnaderna. I början av 1980-talet fanns det endast två lamor, buddistiska munkar, kvar i klostret. Författaren Tore Zetterholm besökte Samye 1979, han var en av de första svenskarna som bjöds in av kinesiska myndigheter att besöka Tibet efter det kinesiska maktövertagndet 1951. I boken Tibet mellan Buddha och Marx (Bra Böcker 1981) berättar han om det bedrövliga skick som Samye då befann sig i, han har också en bild med av de båda kvarvarande lamorna. En annan bild av en gammal tibetansk kvinna med radband finns också med i boken. (nedan) Den kvinnan bodde i det gamla klosterområdet och jag fotograferade henne vid mitt första besök i Samye 1987. Då åtta år senare var hon nästan blind och satt helt stilla utanför sin lilla bostad och fingrade på sitt radband.
(Min bild av samma kvinna åtta år senare, 1987)
Vid mitt första besök i juli 1987 höll man på med omfattande renoveringar av Samyes huvudbyggnader. Det var inte mycket som var öppet för oss att se men platsen kändes likväl högst intressant och jag har ju haft förmånen att få se Samye resa sig ur askan. 1987 gjorde jag ett andra besök redan i september och ett tredje besök ett år senare, september 1988. Sedan skulle det dröja sexton år innan jag kom tillbaka i juli 2004. Då var Samye åter ett fungerande kloster med hundratals munkar och det ståtliga förgyllda taket var åter på plats liksom den gamla cirkelformade muren som omger klostrets byggnader. De fyra stora ”stuporna” eller ”chorten” som de heter på tibetanska, i fyra olika färger, var återuppbyggda. Det var med spänning jag återvände till Samye nu i sommar, ytterligare åtta år efter mitt senaste besök. Nu var även den stora ”thangkamuren” uppbyggd igen, jämför bilder nedan. Samye är idag ett stort och viktigt besöksmål för tibetanska pilgrimer men även för kinesiska turister som kommer i busslaster. Man har en ny och fin väg från Tsedang, med bro över Yarlung Tsangpofloden. Det finns ett helt litet samhälle utanför klostret med restuaranger och små enkla hotell. Man bygger också för närvarande ut klostrets egen restaurang där jag denna gång passade på att äta lunch efter min fyra dagars vandring. Ris med grönsaker, tomater med salt och Coca-Cola. Nedan några bilder från mina fem besök i detta gamla fina kloster.
Notera t ex nedan att det fortfarande finns en idag sällsynt bild av den fjortonde Dalai Lama. Bilder av honom är ju för övrigt förbjudna i Kina/Tibet då han av myndigheterna anses vara en uppviglare och landsförrädare. Men här finns han avbildad i en muralmålning.
Taket under uppbyggnad (bilder 1987-88 - 2012)
Ovan: Huvudbyggnaden ”Samye utse” idag 2012 och unga munkar som blåser i horn inför en samling.
Nedan översiktsbild av gården från klostrets översta, 3:e våning. Här syns bakom ugnen som ryker den byggnad, thangkamuren där man vid högtider hänger upp en jättelik Thangka som i det formatet är en textil applikation. (bild 2004) Vanligtvis är thangkas målade på bommullsväv. Därunder muren/byggnaden som den ser ut idag. Skarven mellan nytt och gammalt syns tydligt. (bild juli 2012)
Det är inte bara muren som är ny, här finns också nya anslag på blå bakgrund, som berättar vad man får och inte får göra i Samye. Stolpen rakt fram är inte någon belysning det sitter en övervakningskamera högst upp. Nedan den tusenarmade skulpturen av Chenresik (Avalokitesvara) från 1300-talet. Skulpturen utfördes som ett minnesmärke över, abboten inom Sakyapasekten, Sonam Gyaltsens mamma.
Den fjortonde (nuvarande) Dalai Lama avbildad i en muralmålning i Samye. (bild 2012) Därunder utsikt över området med den återuppbyggda gröna ”chorten” som står i nordost om Samye Utse, huvudbyggnaden. (Bild 2004)
På bilden nederst kan man se de tyvärr till stor del förstörda muralmålningarna som pryder gången som omger ”Jowo khang” det viktigaste kapellet i Samye Utse. (Bild från 2004)
