Röken från de offrade rökelsestickorna ligger tung i luften utanför en av hallarna i det stora Yun ju si - templet. Foto: Paul M. Grahn September 2018
Yunju si - ”De vilande molnens tempel” ligger vid foten av Bai Dai bergen, i Fangshangdistriktet, 70 km i sydväst om Peking. Med bil tar det drygt en och en halv timme att åka hit. Templet byggdes i slutet av Suidynastin (589-617) och början av Tangdynastin (618-906). Då inrättades här byggnader för såväl kejserliga besök som bostäder åt templets munkar. Man byggde även två större pagoder i sten, en i norra och en i södra delen av templet. I modern tid har templet med tillhörande klosterdel genomgått skiftande öden. Under den japanska ockupationen förstördes stora delar av templet då det utkämpades strider i området. Japanerna sägs också ha skövlat templet. Jag har försökt utröna hur templet klarade 1950-talet och Kulturrevolutionen under 1960-talet. Visserligen förklarades Yunjutemplet, liksom flera andra liknande tempel, vara en ”bevarandevärd” anläggning 1961. Detta innebar nu inte att det klarade sig undan förstörelse under Kulturrevolutionen.
Den "Södra Pagoden" har stått här sedan templets äldsta tid. Foto: Paul M. Grahn September 2018.
Vi pratade med några munkar i de olika hallarna om ålder och ursprung till de stora Buddhaskulpturer och lerfigurer av s k Louhans. Det visade sig att åtminstone två – tre av dessa stora bronsfigurer hade blivit flyttade hit under 1980-talet. På samma sätt var det med figurerna i lera, de var ”tillverkade på senare tid”.
Krönt stor Buddha gjuten i brons under Mingdynastin (1368-1644) "Amitabha" i en av hallarna. Den förgyllda figuren i förgrunden är bodhisattvan Guanyin, av ett senare datum. Foto: Paul M. Grahn September 2018
Det finns två stora sevärdheter här i Yunju si förutom templets natursköna läge och de gamla pagoderna i olika storlekar. Det ena är två mycket små stenar som sägs vara reliker, (sheliluo) efter den historiske Sakayamuni Buddha. Dessa små stenar efter Buddhas kremering förvaras i en liten behållare inne i en stupa.
De två små stenarna, reliker efter den historiske Sakayamuni Buddha (500-talet f Kr) förvaras inne i denna vita lilla stupa. Foto: Paul M. Grahn September 2018
Den större sevärdheten är de över 10 000 stora block i sten där det är inristat den s k Mahaprajnaparamita sutran - ”Den högsta visdomens sutra”, Yogacaro-Bhumi-a-sutra - ”Angående munkars yoga” samt ”Abhidhamma” - ”Förklaringen av den rena buddhismen”. Dessa texter visar sambandet mellan den kinesiske munken Xuan Zhuang`s pilgrimsfärd (650-talet) till Indien och de inristade texterna här i Fangshangbegen. De äldsta graverade stenarna är gjorda AD 605 av munken Jingwan. Hans begravningsstupa är belägen ovanför den nya förvaringsplats som de mer än 10 000 stenblocken har idag.
Bild ovan och nedan från utgrävningen av stentavlorna, 1950-talet.
1957 började man letandet och utgrävningar i Yunjutemplets övre norra del. Man grävde runt den ”Norra pagoden”, denna hade blivit totalförstörd under den japanska ockupationen uppges det. Som den står idag är den en återuppbyggnad från 1980-talet. 1957 fann man den grotta där tusentals stenblock med inristade texter låg staplade. Det tog sedan 20 år att gräva ut och bevara denna oskattbara textsamling. Dessa buddhistiska texter har gått förlorade i ursprungslandet Indien och därigenom är dessa, sutras, de enda bevarade.
Entrén till den nya förvaringshallen för de mer än 10 000 stenblocken med buddhistiska sutras. Foto: Paul M. Grahn September 2018
Två bilder inifrån de nya förvaringsutrymmena i Yun Ju si. Foto: Paul M. Grahn. September 2018
1999 invigde man de nya förvaringsrummen vilka också är byggda under jord. Det är tempererade rum och blocken är rengjorda och förhoppningsvis nu också dokumenterade på annat sätt, kanske digitalt? Inne i den långsmala hall där man genom glasfönster kan se de staplade blocken finns några äldre foton och texter som behandlar blockens historia. Här finns bl a ett foto, från 1950-talet, som återger Utrikesministern Zhou Enlai i sällskap med Indiens premiärminister Nehru och hans dotter, den blivande premiärministern Indira Gandhi under ett besök vid Yunjutemplet. Nehru lär då ha föreslagit Zhou Enlai att Indien skulle få köpa blocken för motsvarande dess vikt i guld. Detta avvisade Zhou Enlai artigt med att guld är värdefullt men stenblocken med dess texter är ovärderliga.
Zhou Enlai i sällskap med Indira Gandhi och Indiens premiärminister Nehru. 1950-tal.
Men stenblocken är inte de enda bevarade texterna i templet. Några av stenblockens texter är kopierade genom s k avklappning. Man lägger blött pappersark över sten och låter det torka. Pappersytan kryper då ner i de inristade tecknen och man kan sedan färga ytan med hjälp av en s k dabb och tush. Man får då en vit text på en svart yta. Några av dessa avklappningar finns till försäljning här i Yunju si. Man visar även, inte lika gamla, texter som är skrivna på papper. I ett rum visas några av de blad som en munk skrev med blodet från sin egen tunga. Ett religiöst offer eller slut på tusch? Jag fick aldrig det riktigt klart för mig. Så är det ofta när man besöker tempel och kloster i Kina. Det berättas anekdoter och episoder från templens historia men oftast kortfattat. Särskilt när man kommer fram till händelser i vår tid, då blir det ofta mycket kortfattat. Idag råder det religionsfrihet i Kina, man får utöva sin religion så länge den inte står i strid med landets lagar och förordningar. Man ser mängder med besökare till olika buddhistiska tempel och kloster. Men att utöva sin religion är "avgiftsbelagt", Yunju- templets inträdesavgift är 40 Yuan och vad jag förstår gäller denna avgift alla besökare. Det gör det knepigt, om man nu måste, definiera om templen är byggnader för religionsutövning eller bara muséer.
Stupas över tre tidigare abbottar i klostret, Qingdynastin (1644-1912) Foto: Paul M. Grahn September 2018
Den "Norra pagoden", som är uppbyggd under 1990-talet, till vänster syns entrén till förvaringshallen för de 10 000 stenblocken. Foto: Paul M. Grahn September 2018
Ett besök ut hit till Yunju si är hursomhelst väl värt att göra. På vägen ut kan man också tydligt se hur Peking växer. Här utmed de moderna motorvägarna ligger de nya bostadsområdena med höga hus och långt ut hit går Pekings tunnelbana, visserligen ovan jord till stor del, men det gör att de som flyttar hit och pendlar in till stan här kommer undan med ett kvadratmeterpris på endast cirka 8000 Yuan för en lägenhet att jämföra med Pekings mera centrala delar där priset nu är minst tio gånger mer per kvadratmeter.
Vägnätet i och runt Peking och många andra stora städer i Kina är alldeles utmärkta. Foto: Paul M. Grahn September 2018
Ett av de nya bostadsområden som växt upp långt från Pekings centrala delar. Foto: Paul M. Grahn September 2018