Entrén till Wanshou si.
Alla bilder: Paul M. Grahn Oktober 2024
Wanshou si (万寿寺) - "Det långa livets tempel”. Ligger vid dagens Tredje Ringvägen i Haidian distriktet i Beijing. Det är ett av de kvarvarande kejserliga templen i Peking. Templet, idag museum, ligger alldeles intill Yu-kanalen som går nästan ända inifrån “Den förbjudna staden” till Yiheyuan - “Nya sommarpalatset”. Vattnet som fortfarande rinner i kanalen just utanför Wanshoutemplets ingång var en gång en vattenväg för kejsaren Qianlong (1735-1796 e.Kr.) som med båt tog sig till Wanshou-templet för att be för sin mor. Kanalen, nästan en mil lång, går sedan vidare ända fram till Ruyiporten i Nya Sommarpalatset.
Yu-kanalen strax utanför Wanshou si.
Templets äldsta historia går tillbaka till Tangdynastin (618 -907) då man här mellan åren 881 till 884 lät bygga ett buddhisttempel. Templets namn ändrades till det nuvarande Wanshou si 1577 under kejsaren Wanli´sregeringstid (1563 – 1620), Mingdynastin (1368-1644). Idag ser man knappast något från det äldsta templet från Tangdynastin. I Kina vill man gärna framhålla när någon byggnad, ofta buddhistiska sådana, har en historia som går ända tillbaka till den glansfulla Tangdynastin (618-907). Men oftast får man leta utan att finna mycket mer än några stenfragment från den tiden. Wanshou-templet är såtillvida inget undantag. Det var ett av de tempel som favoriserades av kejsarna Kangxi (1654-1722) och Qianlong (1711-1799) vilket har satt sina spår då båda dessa kejsare gärna byggde och byggde om. Ända fram till och med kejsaren Guangxu (1871-1908) gynnades Wanshou-templet och det genomgick flera omfattande renoveringar under Qingdynastin.(1644 – 1911). Änkekejsarinnan Cixi (1835-1908) stannade ofta till här i templet under sina färder på kanalen mellan Sommarpalatset och Förbjudna staden.
Några av Beijing Art museums föremål, här porslin från flera olika dynastier.
En kalligrafi från Qingdynastin (1644 - 1911) Tecknet betyder "långt liv".
Nu är Wanshou-templet förvandlat till Pekings konstmuseum, (北京艺术博物馆), vilket skedde 1987. Då reparerades det och byggdes om så att de gamla hallarna kan användas som utställningslokaler. Några av de stora och viktiga hallarna har dock fått behålla sin utformning, de gamla buddhistiska skulpturerna är kvar på sina platser.
Några av de större hallarna har fått behålla sin ursprungliga utformning. Här tre olika Buddhor, Sakyamuni Buddha i mitten.
“Beijing konstmuseum” har idag en permanent samling på över 70 000 föremål – porslin, lergods, emalj, snidade lackarbeten, elfenbenssniderier, träsnideri mm. Bland de viktigaste föremålen som visas i museet är traditionella kinesiska målningar och kalligrafier från Ming- och Qingdynastierna men också mästerverk av samtida stora målare som Wu Changshuo, Qi Baishi, Zhang Daqian och Xu Beihong. En annan stor samling är den med antika mynt från Kina.
En skulptur förställande bodhisattvan Avalokhitesvara, tror jag som sitter på en cylinder med 1000 Buddhor. Det finns inte en enda text i templet/museét på engelska.
En av de mindre sidohallarna ägnas åt en samlig tibetanska föremål. Här en skulptur av reformatorn Tsongkhapa.
Modern teknik används här för att digitalt visa en lång s.k. rullmålning från Qingdynastin.
Efter revolutionen 1911 förlorade Wanshou-templet det beskydd det åtnjutit under Qingdynastins kejsare. Nu förvandlades templet under en period till militärförläggning och det användes även som skola och sanatorium. Efter 1949 och grundandet av Folkrepubliken Kina har Wanshou-templet återställts till sin forna glans det har renoverats flerta gånger och är nu listat, 1979, som ett av Pekings "viktiga kulturarv för bevarande".
Templets/museéts byggnader är nyligen renoverade och välhållna. Templet har flera gamla träd, här en del av ett gammalt gingkoträd.
Templet används idag som många andra gamla tempel för profana ändamål. 1997 hade antalet munkar och nunnor i Kina stigit till 200 000 och antalet tempel var 13 000, detta utanför det tibetanska området. Det skall jämföras med att det 1930 fanns 738 000 munkar och nunnor i Kina utanför det tibetanska området. Idag antar man att antalet utövande buddhister växer. Jag har dock inga offentliggjorda siffror på detta. Men det är uppenbart att synen på buddhismen har förändrats sedan 1960- och 70-talens förföljelse till att buddhismen nu anses vara en positiv kraft i samhället.
Som flera andra tempel i Kina har även Wanshou-si sina ”tempelkatter”. Vid vårt besök såg vi de, för närvarande, två invånarna som villigt låter sig fotograferas men hela tiden är observanta och också sköter sin uppgift, den att hålla möss och råttor borta.
En av "tempelkatterna" på spaning efter inkräktare...
... medan kollegan tar det mera lungt och ägnar sig åt vila, möjligtvis posering för besökare.