För några dagar sedan skrev jag här på bloggen att jag skall resa till Kina och Sichuanprovinsen i sommar.
Så blir det med all säkert inte nu. Ytterligare en fruktansvärd tragedi har drabbat provinsens centrala och västra delar. Den väg jag hade tänkt ta mig till Derge är svårt skadad och jag kan tänka mig att människorna i Sichuan har annat att tänka på än att ta hand om turister. Antalet döda i jordbävningen stiger nu för varje dag som går. De man inte kan rädda de första 24 timmarna löper tragiskt nog stor risk för att dö under de rasmassor och bråte som nu täcker stora områden runt jordbävningens epicentrum staden Ya án.
Jag följer nyhetsrapporteringen och ser att man satt in stora räddningsinsatser. I Kina är man mycket duktiga och snabba på detta man har stor erfarenhet av jordbävningar. Den senaste i raden här i området var 2010 men den största var 2008 då 100 000 människor omkom i Wenchuan-området.
Nu hoppas vi att det inte blir några stora efterskalv och att man lyckas rädda så många människor som det bara går.
Vart jag reser i sommar är en tämligen sekundär fråga just nu. Jag brukar alltid ha en plan B, denna plan var ifjol att resa till och i Nord-Korea med tåg från Peking. Det ser ju inte heller så lämpligt ut i sommar.
Jag måste alltså damma av plan C som utgörs av ett besök i Qinghaiprovinsen, via Xining till Repkhong där man har de främsta thangkamålarna i Qinghai och Tibet. Området här har till stor del tibetansk befolkning
och givetvis får jag då också en möjlighet att göra ett återbesök i Kumbumklostret (Taer si) vilket jag ser fram emot. Senast jag var där var 2009.
Här är jag i Kumbumklostret, den 17 juli 2006, på väg till Lhasa i Tibet. Den nya järnvägslinjen till Tibet hade öppnats den 1:a juli.