Putuozongcheng, templet som kallas ”Lilla Potala” i Chengde (Jehol). Foton: Paul M. Grahn 1988 - 2018
I oktober i år (2023) var jag på besök i Stockholm för två viktiga ärenden. Främst för att få träffa mitt nya barnbarn, född i augusti, samt att ansöka om nytt visum till Kina. Jag besökte även Etnografiska muséet. Jag var nyfiken på att se hur det stod till med utställningen, ”Med världen i kappsäcken”, en utställning som bl.a. visade en del om Sven Hedins resor i Kina och Tibet.
Den hall (Wanfaguiyi) som står högst uppe och innesluten av den centrala byggnaden i Putuozongcheng. (1988)
I december 2022 utkom historikern Tommy Lundmarks ”Sven Hedin Institutet – En nationalhjältes fall”, ISBN-978-91-88965-59-2. I boken finns en bild, från mars 1940, där man kan se Sven Hedin under det s.k. Heldengedenktag firandet tillsammans med bl.a. Heinrich Himmler, Rudolf Hess och Joseph Goebbels och andra ledande nazister. På bilden syns att Hedin, och de andra, lyfter armen i s.k. ”Hitlerhälsning”. Ett år efter att Lundmarks bok utkommit, uppmärksammade Dagens ETC, (17 januari 2023) Sven Hedins beundran för Hitler. I den mindre mediedebatt som följde hävdade SVT:s Kulturnyheterna att Etnografiska muséets utställning, där Hedin utgjorde en betydande del, hade plockats ner p.g.a. Lundmarks kritik över att man inte skildrade Hedins långvariga relation till nazismen. Här har jag skrivit mer om detta:https://www.pgrahn.com/blogg/260-en-bild-saeger-meran-tusen-ord-en-nationalhjaeltes-fall.html
Hur var det nu med Hedin på Etnografiska muséet? Det har hänt saker. Hedin som vaxdocka med kikare och berömda stövlar syns inte till. Hela muséet har genomgått en förändring och man har ett annat upplägg numera. Två utställningar visades vid mitt besök, en utställning om Mexiko och en annan om konungariket Benin, i Västafrika, och britternas plundring av dess kulturarv 1897. Dessa plundringar förs ofta fram, tillsammans med britternas ”köp av Parthenonfrisen” från Akropolis i Aten och olika länders krav på återlämnande av föremål från muséer runt om i världen. Här i Kina uppmärksammas detta ofta i medierna. Man har själva anledning anser man att kräva tillbaka ”rövade föremål” från exempelvis Opiumkrigen 1842 och 1860 samt Boxarupproret 1900. Långt efter dessa händelser fortsatte kinesiska antikviteter, mycket från plundrade gravar, att föras ut ur landet för att säljas på den internationella antikmarknaden till samlare och museer i väst.
I ett litet "filmrum" kan man bla. se en 50 minuter lång film som skildrar Sven Hedins sista expedition till Kina. En bild ur filmen visar Hedin, till vänster, som inspekterar en del av expeditionens utrustning innan avfärden.
Hedin på Etnografiska då, av vad jag kunde se fanns det några montrar med föremål från Tibet, någon Buddha och andra figurer. ”Vardagsföremål” tekannor i metall och en del klädesplagg. Resten finns nu tillsammans med mängder av andra föremål i ”Magasinet”. Där har man sorterat föremålen efter material då det blir lättare att bevara dem. En text förklarar: ”Magasinets ordning – Animaliskt, Organiskt.” - ”Geografiskt ursprung, tid och sammanhang är inte längre avgörande. En knäskallra av hundtänder från Hawaii kan ligga sida vid sida med en mongolisk skål gjord av ett människokranium.” Vill man tex. se specifika föremål relaterade till Sven Hedin, i forsknings- eller studiesyfte, måste man beställa tid i förväg: https://www.varldskulturmuseerna.se/samlingarna/bestall-besok/besok-till-samlingarna/
En informationsskylt om "Magasinet" i museet. 2023 
En av montrarna innehåller tibetanska klädespersedlar, en hatt ett par filtstövlar och lite annat. (2023)
Tommy Lundmark hävdade i debatten att ”museet relativiserar att den svenske geografen också var nazist.” Därvidlag kunde jag inte se att något av det som visas i montrarna har ändrats, det hade jag inte heller förväntat mig. Inga texter som berättar om Hedins relation till nazismen. Givetvis har man varit och fortfarande är man på museet mycket medvetna om Hedins roll visavi nazismen. Det är ju inte någon hemlighet. Man har valt att skildra hans geografiska, vetenskapliga och arkeologiska arbete. Det arbete han utförde innan han gjorde sina ställningstaganden för Hitler och nazismen. Det är inget man anser sig behöva förklara.
Den kopia av "Gyllene templet" i skala 1/10 som finns på Etnografiska museet. Tillverkades i Peking 1930
Ett föremål som, till min glädje, stod kvar i en monter var modellen av det ”Gyllene templet från Jehol”. Den hall (Wanfaguiyi) som står högst uppe och innesluten av den centrala byggnaden i Putuozongcheng, det tempel som brukar kallas ”Lilla Potala” i Chengde(Jehol)
En text bredvid berättade att ”En modell efter original i Chengde, Kina, byggd i Peking 1931 på beställning av Sven Hedin.” ”Kopian tillverkades del för del, i Peking 1931. Stadens främsta hantverkare anlitades för uppdraget och kopian blev i alla väsentliga delar identisk med originalet. Måtten var imponerande: 22 x 22 meter i grundplanet och 19 meter till översta spiran. Samtidigt byggdes två modeller i skala 1/10. Det är en av dessa som du ser här. Den fullskaliga kopian ställdes ut vid världsutställningarna i Chicago 1933 - 34 och New York 1939. Den var då inredd med en stor mängd föremål varav de flesta nu är en del av Hedinsamlingarna här på Etnografiska museet. Efter att ha varit magasinerat under flera årtionden flyttades även det nedmonterade templet till Sverige 1986 med målet att det skulle uppföras någonstans i landet. Under tidigt 1990-tal drev Statens fastighetsverk ett projekt för att bygga upp det Gyllene templet här utanför museet, men projektet lades ner 1996. Arton år senare, 2014, såldes och flyttades templets delar till Kina. Vad som kommer att hända med det där är osäkert.”
Ett foto från Peking 1930 visar några av de hantverkare som tillverkade såväl den fullstora kopian som de båda mindre.
Detta med osäkerhet om var templet ”skall monters ihop och ställas upp” är inget nytt. Det har pågått sedan templet monterades ner efter utställningen ”Chicago World Fair”. Det flyttades då till New York. Här är en länk till Harvard/Yincheng institutets hemsida. Där finns en artikel om ”The Golden Temple” med information om tempelkopians historia i USA. https://www.harvard-yenching.org/wp-content/uploads/legacy_files/HYI_Fall_2010_Newsletter.pdf
Så småningom hamnade den stora tempelkopian i Sverige. När tempelkopian kom till Sverige 1986 väckte det en del uppmärksamhet. Sedan blev det tyst länge. I en tidningsartikel från 2006, ur DN eller möjligtvis Svenska Dagbladet.
”Kinesiskt gyllene tempel byggs upp i Sigtuna
PUBLICERAD 25 JANUARI 2006
Ett kinesiskt tempel i byggsats ska uppföras i Sigtuna. Det är ägaren till ett hotell i Sigtuna som bestämt sig för att låta resa det på hotellets ägor för att locka kunder.
Orginaltemplet hittades av upptäcktsresande Sven Hedin på 20-talet i Chengde i Kina och det var han som lät tillverka en kopia av det. Gyllene templet, som det heter, byggdes 1771. tempelkopian som ska resas i Sigtuna beräknas stå klart augusti 2007. En anonym kinesisk affärsman står för finansieringen.”
Jag har fler tidningsklipp om tempelkopian men de är i Sverige och just nu och en tid framöver befinner jag mig i Beijing.
Jag har under vistelser i Beijing gjort flera besök uppe i Chengde, ett par av dem har jag skrivit om här: https://www.pgrahn.com/blogg/127-chengdejehol-hebeiprovinsen.html
https://www.pgrahn.com/blogg/126-moete-i-chengdejehol.html
Jag är intresserad av vad som har hänt med ”Den fullskaliga kopian av Gyllene templet”.
Var finns den idag? Såld och flyttad till Kina 2014! ”Vad som kommer att hända med det där är osäkert.” skriver Etnografiska i sin text på museet. Jag har gjort en del trevande försök här nu under min vistelse i Beijing att ta reda på detta utan framgång. Men fortsätter mitt sökande och återkommer.