William Shakespeare den mytomspunne brittiske författaren har givit namn åt ett nästan lika mytomspunnet antikvariat och bokhandel, Shakespeare and company på 37 rue de la Bûcherie, nära Notre Damekatedralen i Paris. Bokhandeln säljer engeslspråkig litteratur och den är, sedan 1951, en fortsättning på Sylvia Beach´s klassiska lånebibliotek och bokhandel som låg på 12 rue de l’Odéon från 1919 fram till stängningen under den nazistiska ockupationen 1941. Sylvia Beach har själv skildrat hur hon startar lånebibliotekt och senare även börjar sälja böcker. Hon är spindeln i nätet när det gäller att sälja James Joyce´s böcker och framförallt hans då högst omdebatterade och förbjudna bok Ulysses. Boken ansågs pornorgafisk om man fick smuggla in den i såväl England som USA. En annan berömd författare med anknytning till Shakespeare and Company är Ernest Hemingway, en av mina gamla favoriter. Vid mitt senaste Parisbesök i december - januari tittade jag in på Shakespeare & Co. För övrigt samma tragiska dag som terrormorden skedde på Charlie Hebdo´s redaktion inte så långt därifrån.
Hemingways ”A movable feast” på svenska ”En fest för livet” är en bok som jag genom åren då och då plockar fram och läser något ur, inte minst det första porträttet ”Ett bra kafé på Place Saint-Michel där han beskriver några kaféer, ”Café de Amateurs var kloakbrunnen på Rue Mouffetard, denna underbara, smala, fullpackade marknadsgta som ledde till Place Contrescarpe.” Här exelerar Hemingway i en miljöbeskrivning som är mästerlig. Man kan riktigt känna dofterna av kloakbrunnar, billigt rödvin och cigarettröken av märket Guolouise. Detta unkna kafé kontrasterar han sedan med att fortsätta med beskrivningen . ”Det var ett behagligt kafé, varmt och rent och vänligt, och jag hängde upp min gamla regnrock till tork på rockhängaren och lade mina slitna och illa medfarna filthatt på hyllan ovanför bänken och beställde café au lait”. Han beskriver sedan hur han här skriver färdigt novellen ”Hemma i Michigan”. Betraktar en vacker flicka, ”med ett ansikte fräscht som ett nypräglat mynt”. Hon väntar på någon. Hemingway skriver klart sin novell och beställer sedan in ostron och en liten karaff vitt vin. Här kan man rikgt känna smaken av ostron och vin. Men vi får aldrig veta vad kaféet heter. I ”En fest för livet” finns också ett porträtt av den legendarsiska Gertude Stein och ett annat som skildrar Shakespeare och Company och dess ägarinna Sylvia Beach. Jag bifogar några bilder av böckerna jag nämnt. Några interiörbilder från bokhandeln har jag inte då jag respekterar det fotoförbud som råder där inne. Bokhandeln är trång och helt proppad med böcker, gamla och nya, på engelska. En bokhandel helt i min smak där man kan gå på upptäcktsfärd och hitta böcker som man inte trodde fanns jämsides med klassiker och självklarheter. Så även om man nu inte är intresserad av litteraturhistoria, vilket Gud förbjude, så är det en spännade upplevelse att tränga sig in i Shakespeare and Company och krångla sig upp till andra våningen i den trånga trappan. Kanske senare leta upp ett bra kafé eller varför inte ett ställe som serverar ostron och vitt vin.
