- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Jag kom hem från Nepal den 1 april i år. 24 dagar senare inträffade den stora jordbävningen varvid närmare 8000 människor miste livet och många tusental skadades, människor förlorade sina hem och betydande kulturminnesmärken förstördes helt eller delvis. Bilden ovan visar den stora stupan Bodnath som man nu renoverar. Den s k harmikan den övre delen med sina nivåeer och Buddhas ögon
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Den 17 till den 21/11 var jag i Stockholm. Resan föranledd av flera orsaker. Dels hade jag en resepresentation på Kina- och Äventyrsresors kontor där jag berättade och den kommande resan till Tibet och det heliga berget Kailash. Avresa den 7 augusti nästa år. Dels ville jag besöka min son Petter som nu är bosatt i Stockholm och dels träffade jag mina vänner, Göran A, Lotta och Mathias som jag reste tillsammans med under resan ”Himalaya-snöns boning” Den resa jag ledde för Världens resors räkning förra månanden. Tre mycket goda skäl att vara i Stockholm alltså. Jag passade också på att göra några galleribesök samt titta in på Fotografiska. Bilden ovan är från den regniga eftermiddag då jag var på Fotografiska. Under fredagen gjorde jag en rejäl sväng på stan. Bort till Hudiksvallsgatan 8 för att se vad ”Konstgallerierna” där hade att visa. Nedan några bilder av exteriören inne på gården Hudiksvallsgatan.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Tillbaka från en intressant och spännande resa med oerhört trevlig grupp resenärer. Vi, 12 personer, har rest runt i Himalayaländerna under 26 dagar. Vi har delat goda och skönt avslappnade stunder med tuffare och mer slitsamma upplevelser. Resan arrangerad av Världens resor startade i London där vi samlades på Heatrow för gemensam avfärrd till Chengdu i Sichuanprovinsen i Kina.
Läs mer: HIMALAYA - snöns boning - Kina/Tibet - Nepal och Bhutan 2015
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
I mitt förra inlägg tidigare idag skrev jag om böcker om Bhutan. Det här handlar också om böcker men inte vilka böcker som helst utan om den världssucce som, den från Umeå bördige, Stieg Larsson skapade.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Denna text från 2015 är uppdaterad 30 augusti 2022
Jag minns inte när jag hörde om Bhutan för första gången. Men jag minns att den första bok jag läste om Bhutan var Michel Peissel´s ”Bhutan Himalayas glömda land” (Lords and Lamas – A solitary Expedition across the Secret Tibetan kingdom of Bhutan. London 1970) som utkom i svensk översättning 1971. Jag tror att jag i samband med en resa till Asien, 1973, med bl a Indien och Nepal snubblade över denna bok. Jag har den ännu kvar och har faktiskt läst om den ett par gånger. Det tål den. Jag tror också att jag hittade boken har att göra med att jag då redan hade läst Michel Peissel´s ”Mustang – A lost Tibetan kingdom” som kom redan 1968. Man skall komma ihåg att vid denna tid fanns inte Internet och den fantastiska möjlighet vi har i dag att hitta böcker bara genom några knapptryck utifrån delar av en boktitel eller ett halvt författarnamn. Att resa till Bhutan vid denna tid var i princip omöjligt. För det första släppte Bhutan bara in särskilt inbjudna personer i landet vilket innebar att man hade en etablerad kontakt med kungafamlijen i landet. Möjligtvis att man hade fått en inbjudan för ett uppdrag för FN. Peissel tog sig ju faktiskt in i Bhutan utan någondera. Vid denna tid fanns inga vägar i Bhutan, man gick eller red på häst. Peissel lyckades efter flera försök ta sig in i landet med ett flyg till Hassimara i Indien och sedan vidare med jeep till Phuntsoling som är en av Bhutans två gränsstäder mot Indien, den andra är Samdrup Jonghkar Att han sedan dessutom lyckas genomföra sin vandring genom Bhutan från väster till öster är närmast ett under. Den här boken triggade mig att ta mig till Bhutan. Nu tog det mig 40 år och många besök i Tibet , Indien och Nepal innan jag fick möjlighet att trampa bhutanesisk jord. Nu har jag varit i Bhutan ett flertal gånger och åker snart dit igen, lika spännade varje gång även om det idag finns både vägar och en internationell flygplats, i Paro. Böcker om Bhutan på svenska är däremot lika sällsynt som på 1970-talet. Såvitt jag kan se är Peissel´s bok ”Bhutan Himalayas glömda land” fortfarande den enda. På engelska däremot finns det betydligt fler.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
”Den stora vagnen har stannat. Den står i ett land av sten och grus. Dess tunga hjul har sjunkit ner i sand. I detta landskap som ännu värjer sig mot varje form av växtlighet. I denna dal där människan förblir en objuden gäst. Övergiven på stranden till Indus: en stor vagn med plats för många resande, av trä, doftande svagt av sandel. Matt blänker märket i guld: åskviggsjuvelen i lotusblommans sköte. Skamfilat, slitet är allt, höljt i lager av damm. På väg har den varit i tvåtusenfemhundra år. Nu rullar den inte längre in i den kommande tidens land. Mahayana har kommit fram. Den stora vagnen har stannat, och Sakyamuni har stigit av. På kuskbocken ligger hans röda mantel kvar, blekt och blanknött fransig i kanten. Spåren efter hans nakna fötter leder bort längs flodbädden. De fylls med sand och utplåmnas av vinden.” Så inleder Tomas Löfström sin bok ”Dalen där Buddha dör. Reseskildring från Ladakh” (W&W 1979).
Ladakh ligger uppe i Himalaya. Idag är det en del av den indiska staten Jammu & Kashmir, en gång var Ladakh en del av ett stort tibetanskt rike som blomstrade här runt berget Kailash. Handeln längs den södra Sidenvägen passerade här centralorten Leh, man byggde palats och stora kloster. Buddhismen blomstrade.
Vid Tomas och Evas besök 1978 var Ladakh på nedgång utsatt för de stora omvälvningar som kom i och med öppnadet till omvärlden. Fortfarande 1974 var Ladakh stängt för utlänningar. Men det fanns redan då tusentals indiska militärer på plats. Här vid gränsen utkämpade Kina och Indien ett gränskrig 1962. Väster om Ladakh/Kashmir ligger Pakistan och här skjuter man från och till fortfarande på varann. Senast nu vid mitt besök här i augusti 2015. Arillerield har utväxlades och det var ett överfall på en polisstation i Kashmir, nära Srinagar. Vapen är på drift efter detta överfall och på flera ställen kunde man se anslag med efterlysningar på misstänkta terrorister. Men i Ladakh är allt i huvudsak lungt och det är det i Kashmir också intygade ett par grabbar därifrån som jag delade bord med på en restaurang, ja kanske snarare ett s k ”hål i väggen ställe” en kväll när längtan efter grillade lammspett och kebab hade fått mig att lämna mitt hotells indiska rätter på buffén.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
En av de första böckerna om Nepal jag köpte var ”Tantrisk mark” av Toni Schmid. Jag bodde i Stockholm vid denna tid (1972 -76) och var student vid Konstfackskolan. Antikvariaten i Stockholm, då fler än nu, var där jag hittade det som intresserade mig, litteratur om Tibet och Nepal. Ett sammanträffande som sedan kan te sig märkligt var att den by i Nepal där Toni Schmid bodde under ett tiotal veckor 1955 visade sig vara samma by som jag och mina tre reskamrater också bodde i vintern 1975-76 dock bara under en veckas tid.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Bomullsduken uppspänd i en ram. En ung elev målar i en studio i Lhasa. Foto: Paul M. Grahn 2005
En thangka är en tibetansk buddhistisk målning på bomull eller som en textil applikation, oftast visar den en buddistisk gudom, en av lärarna inom den tibetanska buddhismen eller en s k mandala. Traditionellt har man inte en thangkas inom glas och ram. De förvaras upprullade när det inte visas eller hängande i sin textila inramning med den skyddande textila förhänget nedsläppt eller upprullat. Den traditionella inramningen av en thangka är en textil inramning som ansluter i färg till någon dominerande färg i motivet.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Palataset Bahadur Bhavan byggt 1889 av Bir Shamsher, premiärminister i Nepal 1885 – 1901. som ett av många s k Ranapalats men också med inslag av arkitektur vi återfinner i den islamska världen. Idag används byggnaden av Nepals valkommission (Electoral Commission). Foto: Paul M. Grahn December 1975
Läs mer: Bahadur Bhawan - Royal Hotel och lite hotellhistoria i Kathmandu
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Den 3 oktober 1990 blev Berlin åter en stad inte längre en delad stad.Min erfarenhet av Berlin har och är fortfarande mycket begränsad. Jag besökte det delade Berlin som hastigast i början av 1989 och har sedan, skam till sägandes, inte varit där förrän nu. Tillsammans med gode vännen Jan blev det tre intensiva dagar i Berlin och det smakar mer. Eftersom jag är ett s k ”museumfreak” så kan jag här få mitt lystmäte. Massor av utomordentligt intressanta och väl utformade museer, härligt. Några av dem besöktes, som t ex Neues Museum, Pergamonmuseet, Museum für Asiatische kunst i Dahlem och Hamburger bahnhof om man nu vill benämna denna konstinstutition som ett museum. Oavsett så fick jag här på Hamburger bahnhof se många betydande verk av Joseph Beuys. Beuys är en av mina ”favoritkonstnärer” som det brukar heta.