- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Ett lands bruttonationalprodukt BNP är välbekant för de flesta och vi vet eller tror i varje fall att ju högre BNP ett land har desto mer nöjda dess ja kanske rent av lyckligare borde dess befolkning vara. Vid närmare eftertanke förstår vi att så är nog inte fallet. Men det finns ett land i världen där man har vänt på begreppet BNP och det är det lilla landet Bhutan uppe bland Himalayas berg. 1907 lät Ugyen Wangchuck kröna sig till Bhutans första kung. Den nuvarande kungen Jigme Khesar Namgyel Wangchuck är den femte i raden av bhutanesiska kungar. Kronan eller snarare ”hatten med korphuvudet” har gått från far till son sedan 1907.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Lördagen den 25 april är en katastrofens dag i Nepal. Vid lunchtid utan förvarning brakar det till med en jordbävning på 7,9 på Richterskalan. Det är ett mycket kraftigt skalv och det följs av ett flertal efterskalv som inte är lika kraftiga som det förstga men tillräckligt starka för att ytterligare demolera byggnader och ta människoliv.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
I flera religioner i många länder runt vår jord finns det ”heliga galningar”. De som bryter mot alla normer och regler och går emot de ofta stelbenta inarbetade uppförandekoder som gäller. I Bhutan fanns en gång en man som hette Drukpa Kunley (1455 - 1529). Som ung studerade han och blev munk i Ralungklostret i södra Tibet just på andra sidan av Himalaya från Bhutan sett. (Se mitt tidigare blogginlägg om Ralung).https://www.pgrahn.com/blogg/40-ralungklostret-i-tibet-semthoka-dzong-i-bhutan.html
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Strax söder om det stora regerings - och administrationscentret Singha Darbar ligger ett gammalt Ranapalats som blivit ombyggt till Kathmandus snyggaste och kanske intressantaste shoppingkomplex. Formatet är inte stort, palatset tillhörde och utgjorde familjen Gautam SJB Rana´s hem.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Lagom till påskhelgen anlände jag hem efter en lång och rätt tröttsam resa via Istanbul. Resan till Nepal & Bhutan är därmed avslutad. Nästan tre veckors resande med flera mycket tidig start på dagen sliter en del. Men mina resenärer i gruppen från Världens resor/SvD accent var tåliga, trevliga och samarbetsvilliga. Vi fick många mycket fina dagar med intressanta överraskningar och hade det trevligt tillsammans. Det är alltid med saknad man säger adjö och ser dem försvinna in på flygplatser må det vara i Kathmandu, Peking eller Delhi. Denna gång hade jag rest ut några dagar innan gruppen anlände. Jag låg inte direkt på latsidan dessa dagar utan tog mig runt Kathmandu, i sällskap med min nya bekantskap från Berlin. Vi hann med mycket, bl a satt vi på första ”parkett” en kväll i Pashupatinath vid den s k Articeremonin. Ceremonin hålls varje kväll året runt och är en slags ”tacksägelsemässa” till den hinduiska guden Shiva. (En liten film på 30 sek. Se ovan).
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
William Shakespeare den mytomspunne brittiske författaren har givit namn åt ett nästan lika mytomspunnet antikvariat och bokhandel, Shakespeare and company på 37 rue de la Bûcherie, nära Notre Damekatedralen i Paris. Bokhandeln säljer engeslspråkig litteratur och den är, sedan 1951, en fortsättning på Sylvia Beach´s klassiska lånebibliotek och bokhandel som låg på 12 rue de l’Odéon från 1919 fram till stängningen under den nazistiska ockupationen 1941. Sylvia Beach har själv skildrat hur hon startar lånebibliotekt och senare även börjar sälja böcker. Hon är spindeln i nätet när det gäller att sälja James Joyce´s böcker och framförallt hans då högst omdebatterade och förbjudna bok Ulysses. Boken ansågs pornorgafisk om man fick smuggla in den i såväl England som USA. En annan berömd författare med anknytning till Shakespeare and Company är Ernest Hemingway, en av mina gamla favoriter. Vid mitt senaste Parisbesök i december - januari tittade jag in på Shakespeare & Co. För övrigt samma tragiska dag som terrormorden skedde på Charlie Hebdo´s redaktion inte så långt därifrån.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
En thokcha som används som personlig amulett. Tibetanerna hänger ofta dessa i sitt bälte och de anses skydda mot diverse olyckor och problem.
Sitter här i Orgerus, strax utan för Paris, och planerar inför morgondagens resa in till Paris. Franska Nationalbiblioteket och den spännande bokhandeln Shakespeare & Company samt ett av flera konstcenter i Paris, Palais de Tokyo skall besökas. Mellan dessa besök skall det förstås intas lunch och eventuellt en Espresso på café. Här är därför en text och några bilder om tibetanska antikviteter som jag filat på en tid då detta ämne synnerligen intresserar mig.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Paris..... mycket att se och göra men detta besök hos bror och svägerska i Orgerus går också i avkopplandets tecken. Vi har firat in det nya året lungt och fint med en mycket god middag och givetvis champagne här hemma. Ett par vändor in till det brusande Paris centrala delar har det blivit och kanske blir det ytterligare någon denna följande vecka.
Läs mer: Nya året i Paris - Musée Guimet och Fondation Louis Vuitton
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
7 km från vägen mellan Nagartse och Gyantse i det som kallas södra Tibet ligger Ralungklostret. Dessa 7 km går över ett torrt ökenartat landskap där det inte finns några allmänna kommunikationer. Det är alltså inte helt enkelt att ta sig till detta kloster om man inte har en egen transport. Det höga berg som ligger i närheten och som många passerar på sin väg till Gyantse och Shigatse är Nojin Gangtsang som är 7191 meter högt. Ralung grundades 1180 e Kr och har fått sitt namn av den självskapade bilden av en get, ”ra” på tibetanska. Klostret tillhör Drukpa Kagyu skolan inom den tibetanska buddhismen. Idag bor och verkar 15 munkar i klostret. Ralung förstördes så gott som helt under kulturrevolutionen 1966-76. Klostrets vackra byggnader och den stora stupan intill sprängdes i luften 1967.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Kailas nordsida. Foto: Paul M. Grahn Augusti 2004
Här ett stycke av Hedins skildring av pilgrimsleden runt berget Kailas ur Scoutliv i Tibet (Bonniers 1913).
Sidan 210: ”Vår gubbe berättade att han höll på med sitt nionde varv. Han skulle gå runt berget tretton gånger och behövde två dagar för varje kretsgång. Min vallfart var förfelad, försäkrade han, eftersom jag red. Vi sågo också två unga kvinnor, som mätte upp vägen med sin egen kroppslängd."