- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Entrébyggnaden till Dajue si. Foto: Paul M. Grahn 2023
Da jue templet (Uppvaknandets tempel) är beläget i nordvästra delarna av Beijing vid foten av Yangtaiberget. Templet grundades under Liaodynastin (907 – 1125) men är om- och tillbyggt flera gånger. Några byggnader är från Mingdynastin (1368 – 1644) några från Qingdynastin (1644 – 1912). Templet är vänt mot öster, det vanliga under Liaodynastin. Dajue si tillhör den kinesiska nordliga s.k. Chan-buddhistiska inriktningen.
Ett av de mäktiga och mycket gamla träd som finns i anläggningen
Templets /klostrets utformning är klassisk med entrébyggnad, innanför denna ligger trumtorn och klocktorn sedan följer två större hallar ett flertal sidobyggnader och avslutas med en stupa /dagoba). Tempelanläggningen innehåller många mycket gamla träd som nu på hösten med sina gula löv är mycket vackra. Det finns också bambulundar utmed delar av yttermurens insida. Klostret har idag, såvitt jag förstår, inga munkar, lyckades inte få uppgift om detta. Det är sannolikt med Dajue si som med de flesta andra templen och klostren i och runt Beijing att de idag fungerar som muséer och sevärdheter. Enstaka troende buddhister besöker dem och någon gång per år anordnas en festival av något slag. I Dajue si finns definitivt fler katter än munkar, ett tjugotal katter är bosatta i anläggningen.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Några av de ruiner som finns i Yuanmingyuan. Här vid Xiyanglou (Västra byggnaderna) Foto: Paul M. Grahn Nov.2023
Måndagen den 13 november en dag med sol och tio grader i luften körde vi ut till Yuanmingyuan (Garden of Perfect Brightness) eller “Gamla sommarpalatset”. Det är beläget i norra delen av Haidiandistriktet i Beijing. Detta var en gång den viktigaste kejserliga ”sommarstället” under Qingdynastin (1644 - 1912). Här fanns en gång allt som bör finnas i en kinesisk trädgård, vatten, träd och växter av olika slag samt mängder av byggnader alltifrån tempel och paviljonger till palats. De olika trädgårdarna var kopior av berömda trädgårdar i södra Kina. Men här fanns också palats som var byggda i europeisk stil. Sjöar och de mindre dammarna har små öar och över kanalerna hade man byggt mängder av broar. Vatten dominerar i Yuanmingyuan vilket gör att här får man svalka under de heta somrarna i Beijing. Hela området som parken omfattar är fem gånger större än Förbjudna staden, det kejserliga palatset i centrala Beijing. Parken började byggas under kejsaren Kangxi´s tid (1661 - 1722) och var en present från kejsaren till hans fjärde son Yinzhen. Denne efterträdde också Kangxi som kejsare under namnet Yongzheng (1722 - 35). Men det var näste kejsare i raden, Qianlong (1735 - 96) som byggde parken med dess fantastiska palats till det underverk den en gång var. Under glansdagarna bestod parken av tre olika delar, Yuanmingyuan, Qichunyuan (Den vackra vårens trädgård) samt Changchunyuan (Den eviga vårens trädgård). Fem kejsare under Qingdynastin,(1644 – 1924) Yongzheng, Qianlong, Jiaqing, (1796 - 1820) Daoguang, (1820 - 50) och Xianfeng (1850 - 61) spenderade stora summor på dessa trädgårdar. Yuanmingyuan tjänade under de här år som en förlängning av Förbjudna staden och Kina styrdes stora delar av året härifrån. Även mot slutet av Qingdynastin fortsatte såväl kejsarna Daoguang och Xianfeng att spendera stora summor på skulpturer av Buddha och Bodhisattvor i exklusiva material som guld, silver och jade. Ett av palatsen sades innehålla flera tusentals skulpturer i större och mindre format. Idag är allt borta såväl palats som inredning och dekoration. Under det s.k. Andra Opiumkriget 1860 plundrade och ödelade brittiska- och franska trupper Yuanmingyuan.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Shanghai by night. Pudongsidan med dess höga byggnader sett från "The Bund". Foto: Paul M. Grahn Okt.2023
Med Lufthansa från Köpenhamn via München till Shanghai som sägs vara världens näst folkrikaste stad. Att det är många människor i Shanghai överraskade inte, har varit här många gånger förut, men att det är så varmt i slutet av oktober och början av november, 27 – 28 grader var däremot förvånande. Människorna går omkring sent på kvällarna klädda i t-shirt och shorts!
Vi bodde bra på Radisson Collcection Hyland hotel på Östra Nanjinggatan, den långa gågatan i Shanghai centrum. Vi hade cirka en kilometer ner till floden och kajen The Bund. I vimlet på Östra Nanjingagatan syntes många besökare från andra delar av Kina och förvånansvärt många utländska besökare, huvudsakligen från andra delar av världen än Europa och USA.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Den första Indiana Jones-filmen vars titel på svenska var ”Jakten på den försvunna skatten” utspelar sig 1936 och andra världskriget är bara några år bort. Indiana Jones slåss mot nazisterna i jakten på Förbundsarken, en guldöverdragen kista som nazisterna vill komma över för att kunna bygga en egen odödlig armé. I de följande filmerna med Jones är temat liknande, gamla skatter, antikviteter, med inneboende krafter som ”de elaka” vill lägga beslag på men som Jones givetvis snuvar på konfekten. Så till frågan om förebilder, en kandidat som ofta har framförts som förebild är Langdon Warner (1881-1955) en amerikansk arkeolog och expert på östasiatisk konst.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Den västra stadsporten i Lhasa fotograferad av Gombojab Tsebekovich Tsybikov år 1900
Ryska ambitioner att vara en ”supermakt” är inte nya. Redan under de kejserliga- tsarernas tid erövrade man flera av sina grannländer och utvidgade imperiet, något som de efterföljande regimerna sedan har fortsatt. De senaste exemplen i en rad av anfall och invasioner är ockupationen av Krim 2014 och nu invasionsförsöket mot Ukraina 2022. I detta sammanhang, ”The Great Game”, kan man då också nämna Sovjets/Rysslands militära stöd till den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan under det blodiga krig som varade från 1979 till 1989. Det brittiska imperiet som jag skriver om här har gått från att vara det största till att numera spela en avsevärt mindre framträdande roll. 
Den västra stadsporten i Lhasa. Foto: Paul M. Grahn 2006
The Great Game kallar man den maktkamp som växte fram och upptog de båda imperierna Storbritannien och Ryssland från mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talets början om inflytande i Centralasien, främst i Afghanistan, Persien och Tibet. De två koloniala imperierna använde militära interventioner och diplomatiska förhandlingar för att skaffa sig och omdefiniera territorier i Central- och Sydasien. Ryssland erövrade Turkestan, och Storbritannien expanderade och utvidgade gränserna för det brittiska koloniala Indien. The Great Game präglades av misstro, diplomatiska intriger och regionala krig. Men det bröt aldrig ut ett direkt fullskaligt krig mellan de ryska och de brittiska kolonialstyrkorna.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Bhaktapur square i Nepal Foto: Paul M. Grahn December 1973
Ett kinesiskt ordspråk lyder ”En god lärare är bättre än en hylla full med böcker”.
Jag gillar kinesiska ordspråk men just detta har jag lite svårt för. Jag har visserligen i mitt yrkesliv varit lärare, många år, om jag var en ”god lärare” vet jag inte, jag vill förstås tro att jag var det. Men jag tror att jag varit en sämre om jag inte haft ”en hylla full med böcker”. Många gånger gick jag till böckerna för att lära mig något jag inte kunde eller för att uppdatera något jag läst för länge sedan. Men nu har jag sorterat ut och gjort mig av med de flesta av de böcker som var relaterade till mitt arbete som lärare. Många av de böckerna är nu inte längre aktuella, det har hänt mycket i medievärlden på tio år.
Kvar i hyllorna finns däremot mängder av böcker om det som den andra halvan av mitt liv handlat om, konst, historia och en rejäl sektion om Kina, Tibet, Indien och Bhutan.
Häromdagen drog jag en bok ur hyllan, en bok jag inte kikat i på flera år, Himalayan Art av Madanjeet Singh, första utgåva 1968 i en serie böcker, Unesco Art books, mitt exemplar är tryckt 1971. På första uppslaget har jag tydligt , med tuschpenna – en ful ovana, präntat Paul M. Grahn Kathmandu dec. 1973.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Sven Hedin, vaxfigur på Etnografiska muséet i Stockholm. I denna utställning, nu omarbetad, nämndes inte Hedins relation till nazismen vilket kritiserats av historikern och författaren Tommy Lundmark i hans senaste bok 2022. Foto: Paul M. Grahn 2018
Man kan betrakta Sven Hedin på flera sätt. Men hans insatser som upptäcktsresande och vetenskapsman kommer aldrig att helt värderas fristående från hans politiska ställningstagande för Tyskland och nazismen. Att Sven Hedin sympatiserade med nazismen är i sig ingen nyhet, det är väl känt och dokumenterat sedan åtminstone 1937 då hans bok ”Tyskland och världsfreden” gavs ut. Att han dessutom heller aldrig avsvor sig denna beundran för Hitler, även efter 1945, när nazisternas grymheter, illdåd, mord och folkmord avslöjades det ena efter det andra, är fortfarande svårt att förstå. När Hitler i april 1945 hade begått självmord skrev Hedin en dödsruna över honom i Dagens Nyheter. Han inledde den med “Adolf Hitler var en av de största människor som mänskligheten känt till”.
Läs mer: "En bild säger mer än tusen ord" - En nationalhjältes fall
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
En del av Kunming-sjön i det "Nya Sommarpalatset". Juni 2023.
Alla foton Paul M. Grahn 2005 - juni 2023
En lördagsutflykt, i början av juni, tillsammans med min ”kinesiska familj” gick till Yiheyuan (颐和园) – det vi vanligtvis kallar ”Nya sommarpalatset” i en temperatur som i Sverige skulle kallas ”alldeles för varmt”, 35 grader! Sommarpalatset är vid sådana tillfällen en trevlig plats att befinna sig på. Värmen blir mera uthärdlig eftersom det finns gångvägar inom det kolossalt stora området som är skuggade, dels av träd men även på några platser med överbyggda gångar. Men framförallt eftersom den stora Kunmingsjön ger behaglig svalka när vinden sveper över vattnet. Vi åkte bil ut till en restaurang nära Botaniska trädgården, där intog vi en utmärkt lunch med rätter från det Kantonesiska köket.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Templet/museéts entrébyggnad. Alla bilder Paul M. Grahn maj - juni 2023
Xihuang si benämns på engelska ”Yellow temple museum”. Den kinesisk/engelska översättningen visar tydligt vilken funktion ”templet” har idag. Det anlades 1651 på order av kejsaren Shunzhi (r. 1644-61) med anledning av att han bjudit in den 5:e Dalai Lama från Tibet. Det besöket var föranlett av att denne då var den som i praktiken hade all makt i det tibetanska området. Tibet intresserade i hög grad Qingdynastins kejsare och så även deras efterföljare Republiken Kina och, sedan 1949, Folkrepubliken Kina.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Zhongguo Meishuguan - ”Kinas Nationalmuseum för Konst”, fyller 60 år och firas med flera stora utställnigar Alla bilder Paul M. Grahn maj 2023
Ett av besöken under den gångna veckan (den 31 maj) gick till Zhongguo Meishuguan - ”Kinas Nationalmuseum för Konst”, (NAMOC) på Wusi dajie nr 1, centralt i staden, tillsammans med något tusental andra besökare, ja vi var inte där alla samtidigt. Det är ett så stort besökstryck på många institutioner och turistmål i Beijing att man måste boka tid, en dag före men i vissa fall upp till en vecka i förväg. Intressant om vi jämför med en konstutställning i Sverige, det skulle bli ”besöksrekord” för en tremånaders utställning om man fick lika många besökare som man har här under en dag. Så är vi där igen Kina har en gigantiskt stor befolkning och enbart Peking har runt 20 – 23 miljoner invånare.
Läs mer: Zhonguo Meishuguan - Kinas Nationalmuseum för Konst”, (NAMOC) - 60 år